Del av Karlskrona 4:10 m.fl., Pottholmen etapp 2, del 1

Detaljplanens syfte

Detaljplanens syfte är att säkerställa Österleden som riksintresse för kommunikationer. Planens syfte är även att pröva möjligheten till att skapa en ny entré till Karlskrona genom att omgestalta Österleden till en stadsboulevard för att minska dagens starka trafikprägel och förbättra för gång- och cykeltrafiken. Utformningen och gestaltningen syftar vidare till att skapa en bättre entré till världsarvsstaden Karlskrona med hänsyn tagen till kulturhistoriska värden. Utveckling av de allmänna platserna ska stärka stadsplanen och de historiska miljöerna. Vägen föreslås flyttas västerut för att placeras på mark med bättre geotekniska förutsättningar än dagens vägsträckning och för att lyfta fram den historiska huvudaxeln i stadsplanen på ett tydligare sätt. Österleden föreslås även klimatsäkras.

Illustrationsplan över Pottholmen etapp 2, del 1. En utveckling av området omfattar en omgestaltning och omlokalisering av Österleden samt en utveckling av flera allmänna platser.

Förslag

En utbyggnad av Pottholmen etapp 2 del 1 omfattar en omgestaltning och omlokalisering av Österleden samt en utveckling av flera allmänna platser.

Österleden omgestaltas till en stadsgata som omges av alléer för att minska den starka trafikprägeln och förbättra för gång- och cykeltrafiken samt skapa en bättre entré till världsarvsstaden Karlskrona. Vägen föreslås flyttas västerut för att placeras på mark med bättre geotekniska förutsättningar. Påldäcket, som Österleden delvis går över, har uppnått sin tekniska livslängd och föreslås tas bort och ersättas av en vattenspegel. Vägens flytt västerut bidrar till att lyfta fram den historiska huvudaxeln på ett tydligare sätt och stärker därmed kulturhistoriska värden.

Den befintliga vägen kommer att vara öppen under tiden som den nya vägen byggs mer västerut.

Mötet med staden kopiera[39].jpg Boulevarden (från norr) kopiera[47].jpg
Österleden föreslås omgestaltas till en stadsgata som omges av alléer för att minska den starka trafikprägeln och skapa en bättre entré till världsarvsstaden Karlskrona.

En utveckling av Pottholmen etapp 2 omfattar även flera offentliga platser. Huvudaxeln förlängs norr ut till Skeppsbrokajen där axeln avslutas vid en ny platsbildning vid vattnet. Huvudaxeln avslutas därmed vid vatten så som den börjar.

Kungsplan kopiera[80].jpg Inre hamnen från balkongen ver 2 kopiera[24].jpg
Omgestaltning av huvudaxeln till ett urbant parkstråk i höjd med Kungsplan samt utvecklingen av Skeppsbron.

Platsen framför stationshuset föreslås utvecklas till ett torg med större fokus på gående och cyklister. Det föreslås bli en plats på gående och cyklisters villkor.

Stationstorget kopiera[87].jpg Stationstorget från balkongen ver 2 kopiera[97].jpg
Det nya Stationstorget sett från Karlskrona station och Kungsplan med huvudaxeln.

Gång- och cykeltunneln under järnvägsspåren, strax norr om Brohålan, föreslås vidareutvecklas för att sträcka sig under hela Österleden vilket medför bättre framkomlighet för gående- och cyklister som kan ta sig under vägen till den östra sidan av vägen. Denna lösning bidrar även till en bättre trafiksituation i fyrvägskorsningen.

De norra delarna av Pottholmen etapp 2 föreslås utvecklas till en skärgårdspark och en dagvattenpark. Det öppna parkområdet med låg skärgårdsvegetation tydliggör övergången mellan Pantarholmen och Trossö på ett tydligare sätt samt bevarar viktiga utblickar över vattnet och mot de inre befästningarna.

I översiktsplanen är Pottholmen utpekat som utvecklingsområde för funktionsblandning. Gällande detaljplaner är från 1969 och 1987 och anger markanvändningen järnvägsområde, allmän plats, gata/ torg/park samt vattenområde.

Laga kraft

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen 2025-10-16 och kommunfullmäktige antog planen 2025-11-20. Detaljplanen har fått laga kraft 2025-12-19.

Process

Detaljplaneprocessen

Start

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Om markägare och exploatörer vill genomföra en förändring som kräver att en detaljplan eller områdes-bestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras ska de begära planbesked från kommunen. Begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden och en karta som visar det område som berörs. Om förändringen omfattar byggnader eller annan anläggning ska begäran även innehålla en beskrivning av byggnadens eller anläggningens karaktär och ungefärliga omfattning.

Miljö- och byggnadsnämnden ska ge besked om ett planarbete kommer att påbörjas eller inte inom fyra månader. Om nämnden avser att påbörja ett planarbete ska det av planbeskedet framgå ungefär vid vilken tidpunkt ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen eller områdesbestämmelserna kommer att ske.

Ett positiv planbesked innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Om ett planarbete inte kommer att påbörjas ska skälen anges i planbeskedet. Planbeskedet går inte att överklaga.

Kostnaden för kommunens handläggning av planbeskedet betalas av sökanden enligt gällande taxa.

Läs mer och ansök om planbesked

Enkelt planförfarande

Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen.

Enkelt planförfarande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Planförslaget skickas på samråd till myndigheter, organisationer och berörda fastighetsägare men förslaget ställs inte ut för granskning.

Program

Om kommunen anser att det är lämpligt kan planarbetet inledas med att ett program tas fram. Programmet anger utgångspunkter och mål för planen. Programmet kan även omfatta ett större område som senare delas upp i flera detaljplaner. När ett programförslag är upprättat skickas det ut på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.

Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett programsamrådsmöte, där programförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på programförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Programförslaget justeras och kompletteras vid behov.

Samråd

När ett första planförslag upprättats skickas det på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.

Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett samrådsmöte, där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.

Granskning

När samrådet är klart och förslaget har justerats efter eventuella inkomna synpunkter kungör kommunen planförslaget och detaljplanen ställs ut för granskning under minst tre veckor. Förslaget finns tillgängligt i kommunhusets reception, stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande.

Granskningsskedet infördes i och med att den nya plan- och bygglagen började gälla den 2 maj 2011. I ärenden som startades före detta datum kan begreppet utställning förekomma. Det är i princip likvärdigt med granskning.

Antagande

Kommunfullmäktige antar det slutgiltiga förslaget till detaljplan. Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden antar vissa planer på delegation. De som haft
synpunkter, och inte fått dem tillgodosedda, underrättas om beslutet och hur ett
överklagande går till. Överklagandetiden är tre veckor.

Överklagande

De som senast under granskningstiden skriftligen har haft synpunkter på planförslaget och inte fått dem tillgodosedda får överklaga. Överklagandet prövas av mark- och miljödomstolen men ska skickas till den instans på kommunen (kommunfullmäktige eller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) som har tagit beslutet. Överklagan ska ha inkommit till kommunen senast tre veckor från att beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Om klagande inte är nöjd med mark- och miljödomstolens dom kan överklagan göras till mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen kan på eget initiativ besluta att upphäva beslut om antagande av detaljplan. Sådana beslut överklagas till regeringen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas och länsstyrelsen inte överprövar planen eller när överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.

Dokument

Du hittar alla planhandlingar och andra handlingar i projektet och kan följa processen från detaljplan till genomförande under rubrikerna nedan. Aktuell fas är samråd.

Uppdrag