De som kan rapportera till visselblåsarfunktionen och skyddas av lagen är personer som är verksamma som:

• arbetstagare,
• volontär,
• praktikant,
• person som annars utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning (till exempel inhyrd personal),
• egenföretagare eller
• personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan, om verksamhetsutövaren är ett företag.

Anhöriga, brukare, vårdnadshavare, boende i kommunen och förtroendevalda politiker med flera kan inte rapportera i de rapporteringskanaler som beskrivs i lagen och få det skydd som lagen ger.

Visselblåsartjänsten är en intern rapporteringskanal som Karlskrona kommun upprättat där allvarliga oegentligheter och missförhållanden, som brott mot lagar och allvarliga avsteg från kommunens styrande dokument, kan anmälas. Det som rapporteras ska ha uppstått eller högst sannolikt kan komma att uppstå i den verksamhet som du som rapportör är verksam i.

Det är viktigt att det finns ett allmänintresse av att missförhållandet kommer fram. Exempelvis ekonomisk brottslighet, korruption, mutor, jäv. Det kan också röra sig om miljöbrott eller säkerhetsrisker rörande liv och hälsa.

Syftet med visselblåsartjänsten är inte att fånga upp missnöje med arbetsförhållanden, organisation, chefskap eller konflikter på arbetsplatsen. Rapportering av missförhållanden som uteslutande påverkar visselblåsaren eller dennes arbetssituation bedöms som regel inte ha ett allmänintresse.

För att omfattas av skyddet mot repressalier krävs det att den som visselblåser vid tidpunkten för rapportering hade skälig anledning att anta att informationen var sann. Om du medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information omfattas du inte av visselblåsarlagens skydd.

Om du istället vill lämna en synpunkt, klagomål eller förslag kan du göra det här.

Anmälan av missförhållanden kan göras muntligt, skriftligt eller vid ett personligt möte med visselblåsarfunktionen.

Mottagare

Oavsett kontaktväg är det kommunens visselblåsarfunktion som är mottagare av rapporten. Funktionen består för närvarande av säkerhetschef, biträdande förvaltningschef och kommunjurist. Funktionen har behörighet att självständigt och oberoende ta emot rapporter, ha kontakt med visselblåsaren, följa upp det som rapporteras och lämna återkoppling om uppföljningen till visselblåsaren.

Om rapporten berör visselblåsarfunktionens anställda eller intressekonflikt uppstår kommer utredningen att skötas av en extern part.

Bekräftelse och återkoppling

Du ska få en bekräftelse på att visselblåsarfunktionen mottagit rapporten inom sju dagar. Du kan välja att inte få en bekräftelse.

Inom tre månader efter bekräftelsen ska du som rapporterat om ett missförhållande få skälig återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits och om skälen till dessa. Observera att du inte kommer att få någon återkoppling om vad din rapport resulterar i om du avsäger dig en bekräftelse på att rapporten har kommit in när du gör anmälan.

Sekretess

Visselblåsarfunktionen omfattas av Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och sekretesslagen. Rapporterna som kommer in blir därmed allmänna handlingar, men det finns sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter i handlingarna. Sekretess gäller i uppföljningsärenden enligt visselblåsarlagen, och vissa andra ärenden som har sin grund i sådant ärende, för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens identitet, och för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Om en rapport begärs ut kommer alltså en sekretessprövning att göras.

Visselblåsarlagen erbjuder rapporterande personer flera olika typer av skydd.

Ansvarsfrihet

Ansvarsfrihet gäller bara om övriga förutsättningar enligt Visselblåsarlagen är uppfyllda (bland annat att den rapporterande personen tillhör rätt personkategori och hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann). Den gäller inte heller vid åsidosättande av kvalificerad tystnadsplikt (då meddelarfriheten är inskränkt, till exempel för uppgifter inom socialtjänst) eller vid rapportering av uppgifter där lagen överhuvudtaget inte gäller. Bestämmelsen medför inte heller rätt att lämna ut handlingar. Bestämmelsen hindrar inte heller att du exempelvis kan göras ansvarig för brott såsom förtal.

Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier

Arbetsgivaren får inte försöka hindra rapportering om missförhållanden. Lagen innebär vidare skydd mot direkta och indirekta repressalier, vilket innebär att arbetsgivaren inte får bestraffa den som har visselblåst och inte heller den som har hjälpt en rapporterande person att få tag på information. Personer som bistår eller har kopplingar till visselblåsaren har också ett skydd mot repressalier. Exempel på repressalier kan vara uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, med mera.

Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för personuppgiftsbehandlingen i ett visselblåsarärende fram till dess att visselblåsarfunktionen har avslutat uppföljningsärendet. Utredningen kan resultera i att slutsatser av utredningen behöver överlämnas till berörd förvaltning. När överlämning sker blir berörd nämnd personuppgiftsansvarig för den fortsatta personuppgiftsbehandlingen med anledning av de åtgärder som vidtas. 

Eftersom Karlskrona kommun har en skyldighet att upprätta en internrapporteringskanal enligt visselblåsarlagen är den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter rättslig förpliktelse. 

För det fall en inkommen rapport innehåller personuppgifter om en annan person än den som rapporterar, kommer denne andre person inte att särskilt informeras om personuppgiftsbehandlingen enligt artikel 14 p 5 dataskyddsförordningen. 

De som tar del av personuppgifterna är behöriga personer i visselblåsarfunktionen. Även exempelvis registratorer och IT-personal kan komma att ta del av personuppgifterna. De kategorier av mottagare som visselblåsarfunktionen kan komma att dela personuppgifterna med är andra berörda nämnder. Även externa IT-leverantörer (personuppgiftsbiträden) kan komma att ta del av uppgifterna. 

Du kan också välja att rapportera till externa rapporteringskanaler. Du måste inte först ha rapporterat internt för att få vända dig externt. En extern rapporteringskanal är en kanal som är upprättad hos en myndighet för hantering av rapportering om överträdelser som ligger inom myndighetens ansvarsområde, och som kan omfatta missförhållanden hos vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst. En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamhetsutövaren skulle innebära en objektiv och saklig hantering. Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område.

Lista på externa rapporteringskanaler

Följande myndigheter har utsetts av regeringen att vara de behöriga myndigheter som ska vara skyldiga att inrätta och hantera externa rapporteringskanaler, visselblåsarfunktioner.

Arbetsmiljöverket

Boverket

Elsäkerhetsverket

Ekobrottsmyndigheten

Fastighetsmäklarinspektionen

Finansinspektionen

Folkhälsomyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten

Integritetsskyddsmyndigheten

Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för vård och omsorg

Kemikalieinspektionen

Konsumentverket

Konkurrensverket

Livsmedelsverket

Läkemedelsverket

Länsstyrelserna

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Naturvårdsverket

Post- och telestyrelsen

Regeringskansliet

Revisorsinspektionen

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Spelinspektionen

Statens energimyndighet

Statens jordbruksverk

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Strålsäkerhetsmyndigheten

Transportstyrelsen

Visselblåsarlagen inskränker inte skydd som gäller enligt lag, förordning eller på annan grund. Lagen är därmed ett komplement till den grundlagsfästa meddelar- och anskaffarfriheten. Dessa rättigheter föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Meddelarfrihet innebär förenklat att var och en kan meddela uppgifter till vissa medier i syfte att göra dem offentliga. Anskaffarfrihet innebär bland annat att alla har rätt att anskaffa uppgifter i syfte att meddela dessa inom ramen för sin meddelarfrihet. En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska meddelare (efterforskningsförbud) och inte heller ingripa mot någon för att ha brukat sin tryckfrihet eller sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk (repressalieförbud).

I vissa fall är det inte tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter. Bland annat när detta utgör vissa brott riktade mot staten eller brott mot vissa tystnadsplikter i de fall som anges i offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Till exempel på grund av förbehåll eller sekretessbestämmelser för uppgifter inom socialtjänsten och utbildningsverksamhet.

Det är vidare inte tillåtet att med stöd av rätten meddela och offentliggöra uppgifter, oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.

Ytterligare bestämmelser som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns även i andra författningar än OSL.

Lagar och förordningar som reglerar visselblåsarfunktionen:

Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, Riksdagens webbplats

Förordning om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, Riksdagens webbplats

Offentlighets- och sekretesslag, Riksdagens webbplats