Detaljplaner omfattar oftast mindre delar av kommunen, kanske ett kvarter eller några fastigheter. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som styr hur man får använda vissa områden i staden. En detaljplan kan till exempel reglera om marken ska användas till bostäder, verksamheter eller parkmark. Men också hur gator ska anläggas, antal våningar för byggnader och hur mycket som får byggas. 

Här hittar du alla gällande och pågående detaljplaner

Planer som fått laga kraft

Här hittar du de senaste detaljplanerna som har blivit beslutade och fått laga kraft.

Augerums-Ryd 1:18 m.fl.

Axel 1, Trossö, förändring av detaljplan

Barken 1 m.fl., Pantarholmen

Del av Grenadjären 55 m.fl.

Del av Karlskrona 4:10, Kungsplan

Del av Karlskrona 4:10 (f.d. 4:74) m.fl., Pottholmen etapp 2, del 1

Del av Karlskrona 6:17, Mariedal

Del av Mo 3:1, Rödeby (Lindvägen)

Del av Mo 3:1, Rödeby (seniorbostäder)

Del av Sparre 3, Trossö

Del av Stora Vörta 1:72, Nättraby

Del av Torstäva 5:36, Trummenäs

Del av Torstäva 14:2 Stensnäset, Trummenäs

Del av Verkö 3:1 och 3:25 m.fl.

Del av Verkö 3:27 m.fl.

Färmanstorp 4:1

Gottland 10 och 11, Möllebacken

Grenadjären 1 m.fl., Gräsvik

Gullbernahult 1 m.fl., Gullberna park

Gäddan 3 m.fl. Saltö

Gäddan 5

Gängletorp 15:36

Hammarby 1:13, Jämjö

Hogland 21

Hubendick 1, Trossö

Kompassen 22 med flera

Kvarteret Hubendick

Kättilsmåla 1:91

Lagerstråle 7, Trossö

Motorn 3 m.fl., Angöringen, Vedeby

Mölletorp 6:13 m.fl.

Nättraby 5:27 m.fl.

Rapphönan 1, 6, 11 och 12

Skeppsbron 4 och 5

Skolan 2 m.fl., Lyckeby

Svarta Örn 7, Björkholmen

Tockatorp 69:4

Torstäva 13:25 m.fl.

Torstäva 16:1, Trummenäs

Törnström 12, Möllebacken, Trossö

Pollux 32 m.fl. Trossö

Posse 4 m.fl.

Verkö 3:1, Stenskärsvägen

Von Gerdten 59

Västra Nättraby 9:3, Handelsträdgården, Nättraby

Västra Nättraby 6:17 m.fl., Nättraby trafikplats

Ändring av detaljplan för fastigheten Rügen 53 m.fl.

Ändring av detaljplan för fastigheten Rosen 52, Trossö

Ändring av detaljplan för Humble 2 m.fl., Trossö, Karlskrona

Ändring av detaljplan för Linden 6 och 7, Långö

Detaljplaneprocessen

Start

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Om markägare och exploatörer vill genomföra en förändring som kräver att en detaljplan eller områdes-bestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras ska de begära planbesked från kommunen. Begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden och en karta som visar det område som berörs. Om förändringen omfattar byggnader eller annan anläggning ska begäran även innehålla en beskrivning av byggnadens eller anläggningens karaktär och ungefärliga omfattning.

Miljö- och byggnadsnämnden ska ge besked om ett planarbete kommer att påbörjas eller inte inom fyra månader. Om nämnden avser att påbörja ett planarbete ska det av planbeskedet framgå ungefär vid vilken tidpunkt ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen eller områdesbestämmelserna kommer att ske.

Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Om ett planarbete inte kommer att påbörjas ska skälen anges i planbeskedet. Planbeskedet går inte att överklaga.

Kostnaden för kommunens handläggning av planbeskedet betalas av sökanden enligt gällande taxa.

Läs mer och ansök om planbesked

Enkelt planförfarande

Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen.

Enkelt planförfarande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Planförslaget skickas på samråd till myndigheter, organisationer och berörda fastighetsägare men förslaget ställs inte ut för granskning.

Program

Om kommunen anser att det är lämpligt kan planarbetet inledas med att ett program tas fram. Programmet anger utgångspunkter och mål för planen. Programmet kan även omfatta ett större område som senare delas upp i flera detaljplaner. När ett programförslag är upprättat skickas det ut på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.
Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett programsamrådsmöte, där programförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på programförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Programförslaget justeras och kompletteras vid behov.

 

Samråd

När ett första planförslag upprättats skickas det på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.

Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett samrådsmöte, där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.

Granskning

När samrådet är klart och förslaget har justerats efter eventuella inkomna synpunkter kungör kommunen planförslaget och detaljplanen ställs ut för granskning under minst tre veckor. Förslaget finns tillgängligt i kommunhusets reception, stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande.

Granskningsskedet infördes i och med att den nya plan- och bygglagen började gälla den 2 maj 2011. I ärenden som startades före detta datum kan begreppet utställning förekomma. Det är i princip likvärdigt med granskning.

Antagande

Kommunfullmäktige antar det slutgiltiga förslaget till detaljplan. Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden antar vissa planer på delegation. De som haft
synpunkter, och inte fått dem tillgodosedda, underrättas om beslutet och hur ett
överklagande går till. Överklagandetiden är tre veckor.

Överklagande

De som senast under granskningstiden skriftligen har haft synpunkter på planförslaget och inte fått dem tillgodosedda får överklaga. Överklagandet prövas av mark- och miljödomstolen men ska skickas till den instans på kommunen (kommunfullmäktige eller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) som har tagit beslutet. Överklagan ska ha inkommit till kommunen senast tre veckor från att beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Om klagande inte är nöjd med mark- och miljödomstolens dom kan överklagan göras till mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen kan på eget initiativ besluta att upphäva beslut om antagande av detaljplan. Sådana beslut överklagas till regeringen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas och länsstyrelsen inte överprövar planen eller när överklaganden avslås i de högre instanserna får detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.