Området består även av parkmark samt kvartersmark bestående av handel och lager. Platsen är den huvudsakliga infarten till Nättraby och ett högt trafikflöde passerar dagligen.

Detaljplanens syfte

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en ombyggnad av väg E22 samt trafikplats Nättraby men även att säkerställa dagvattenhantering för det befintliga verksamhetsområdet söder om väg E22.

Förslag

Trafikverket planerar att bygga om E22 till motorväg mellan Björketorp i Ronneby kommun och Nättraby. För detta upprättas en vägplan där Trafikverket kommer att ta mark i anspråk med vägrätt. För att vägplanen ska kunna fastställas måste den stämma överens med gällande detaljplaner. Med anledning av det förslag som Trafikverket tagit fram på ny utformning krävs att delar av detaljplaner i Nättraby planläggs på nytt som allmän plats väg.

En del ytor avsedda för dagvattenhantering tas i anspråk för den nya vägen. För att säkerställa dagvattenhanteringen för verksamhetsområdet söder om E22 ingår även fastigheten Västra Nättraby 6:93 i planområdet. En mindre del av befintlig fastighet avsedd för småindustri och handel föreslås i stället omfattas av användningen allmän plats park för att möjliggöra dagvattenhantering. Byggrätten för fastigheten Västra Nättraby 6:93 föreslås ökas till 40% av fastighetsarean för att skapa samma förutsättningar som för övriga industrifastigheter i närområdet och prickmarken justeras i den norra delen.

I kommunens översiktsplan, ÖP 2050 är utbyggnad av E22 utpekad. Det beskrivs även att Trafikverket planerar för att bygga ny motorväg på E22 mellan trafikplats Ronneby öst och Nättraby. Detta kommer innebära att Nättraby trafikplats behöver byggas om på grund av framkomlighets- och säkerhetsskäl. Ombyggnationen av väg E22 har därmed stöd i ÖP 2050.

Under planarbetets gång har en miljöteknisk markundersökning tagit fram. Bullerutredning, riskutredning, naturvärdesinventeringar och andra utredningar har tagits fram av Trafikverket inom ramen för vägplanearbetet.

Antagande

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har antagit detaljplanen den 23 januari 2025. Ingen har överklagat beslutet och länsstyrelsen har inte beslutat att pröva planen utifrån sina ingripandegrunder. Detaljplanen har fått laga kraft 2025-02-17.

Process

 

Detaljplan - laga kraft2.JPG

Detaljplaneprocessen

Start

En detaljplan kan initieras på olika sätt. Om markägare och exploatörer vill genomföra en förändring som kräver att en detaljplan eller områdes-bestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras ska de begära planbesked från kommunen. Begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden och en karta som visar det område som berörs. Om förändringen omfattar byggnader eller annan anläggning ska begäran även innehålla en beskrivning av byggnadens eller anläggningens karaktär och ungefärliga omfattning.

Miljö- och byggnadsnämnden ska ge besked om ett planarbete kommer att påbörjas eller inte inom fyra månader. Om nämnden avser att påbörja ett planarbete ska det av planbeskedet framgå ungefär vid vilken tidpunkt ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen eller områdesbestämmelserna kommer att ske.

Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Om ett planarbete inte kommer att påbörjas ska skälen anges i planbeskedet. Planbeskedet går inte att överklaga.

Kostnaden för kommunens handläggning av planbeskedet betalas av sökanden enligt gällande taxa.

Läs mer och ansök om planbesked

Enkelt planförfarande

Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen.

Enkelt planförfarande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Planförslaget skickas på samråd till myndigheter, organisationer och berörda fastighetsägare men förslaget ställs inte ut för granskning.

Program

Om kommunen anser att det är lämpligt kan planarbetet inledas med att ett program tas fram. Programmet anger utgångspunkter och mål för planen. Programmet kan även omfatta ett större område som senare delas upp i flera detaljplaner. När ett programförslag är upprättat skickas det ut på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.
Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett programsamrådsmöte, där programförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på programförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Programförslaget justeras och kompletteras vid behov.

 

Samråd

När ett första planförslag upprättats skickas det på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.

Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett samrådsmöte, där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.

Granskning

När samrådet är klart och förslaget har justerats efter eventuella inkomna synpunkter kungör kommunen planförslaget och detaljplanen ställs ut för granskning under minst tre veckor. Förslaget finns tillgängligt i kommunhusets reception, stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande.

Granskningsskedet infördes i och med att den nya plan- och bygglagen började gälla den 2 maj 2011. I ärenden som startades före detta datum kan begreppet utställning förekomma. Det är i princip likvärdigt med granskning.

Antagande

Kommunfullmäktige antar det slutgiltiga förslaget till detaljplan. Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden antar vissa planer på delegation. De som haft
synpunkter, och inte fått dem tillgodosedda, underrättas om beslutet och hur ett
överklagande går till. Överklagandetiden är tre veckor.

Överklagande

De som senast under granskningstiden skriftligen har haft synpunkter på planförslaget och inte fått dem tillgodosedda får överklaga. Överklagandet prövas av mark- och miljödomstolen men ska skickas till den instans på kommunen (kommunfullmäktige eller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) som har tagit beslutet. Överklagan ska ha inkommit till kommunen senast tre veckor från att beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Om klagande inte är nöjd med mark- och miljödomstolens dom kan överklagan göras till mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen kan på eget initiativ besluta att upphäva beslut om antagande av detaljplan. Sådana beslut överklagas till regeringen.

Laga kraft

Om detaljplanen inte överklagas och länsstyrelsen inte överprövar planen eller när överklaganden avslås i de högre instanserna får detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.