Karlskronaanalysen länkbild.jpg

I dag finns det skillnader mellan kommundelarna. Med en fördjupad analys vill Karlskrona kommun förstå skillnaderna och få kunskap om exempelvis segregation över tid har ökat eller minskat.

Rapporten "Karlskronaanalysen - kartläggning och analys av skillnader och likheter mellan områden i Karlskrona", som har tagits fram av företaget Sweco, har fokus på hur sociala faktorer varierar mellan kommunens olika områden i dag och sett över tid.

Genom att beskriva hur människor bor och lever, utbildningsnivå, inkomst och förvärvsarbete, ges möjligheter att i stadsplanering och utveckling av kommunal service och verksamhet skapa en bättre balans av ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer.

Analysen tjänar också som underlag för att kunna fatta kunskapsunderbyggda beslut och för att kunna följa upp effekterna av besluten över tid.

Här kan du ladda ner och läsa hela rapporten som en pdf-fil.

 

Sammanfattande slutsatser i rapporten

  • Demografi och boende

    • Karlskronas centrala kommundelar är de områden som på senare år vuxit mest antalsmässigt. I östra och norra kommundelarna är befolkningen i stort sett oförändrad sett till den senaste 15-årsperioden.

    • Utrikesfödda står för merparten av befolkningstillväxten i kommunen.

    • Koncentrationen av utrikesfödda har ökat i de centrala kommundelarna, men samtidigt bor utrikes födda mer utspritt än tidigare.

    • Bostadsrätter och hyresrätter är den vanliga upplåtelseformen i de centrala kommundelarna där många utrikesfödda bor.

    • Flera bostadsområden är homogena genom en koncentration av antingen lägenheter i flerbostadshus eller av småhus.

  • Skola och utbildning

    • Andelen eftergymnasialt utbildade har ökat från 33 procent år 2001 till 44 procent år 2017 till följd av en föryngrad befolkning och ökad tillgång till högre utbildning.

    • Under 2000-talet har den eftergymnasialt utbildade befolkningen i Blekinge blivit allt mer koncentrerad till Karlskrona, vilket följer det generella mönstret av högre utbildningsnivå i städer där ofta arbetsmarknaden finns för högutbildade.

    • Andelen högutbildade skiljer sig mellan kommundelarna. Högst andel eftergymnasialt utbildade är det i Verkö och Wämö och lägst är andelen i ytterområdena, bland annat Holmsjö, Fågelmara och Fridlevstad.

    • Områden dit eftergymnasialt utbildade flyttar, det vill säga där flyttnettot av högutbildade är positivt, är framför allt nybyggnadsområden exempelvis Nättraby, Ramdala och Saltö-Ekholmen.

    • Områden med negativt flyttnetto av eftergymnasialt utbildade är Galgamarken och Gräsvik, områden med studentlägenheter och närhet till högskolan. Även Kungsmarken har ett negativt flyttnetto. Statistiken visar att området i huvudsak består av en upplåtelseform, hyresrätter, vilket kan vara en bidragande faktor. En annan förklaring kan vara att många studenter bor i området.

    • Föräldrar med eftergymnasial utbildning ar blivit vanligare i Karlskrona både i kommunen som helhet och i de flesta skolor. Sunnadalskolan sticker ut med en minskad andel föräldrar med eftergymnasial utbildning och högst andel elever med utländsk bakgrund. Holmsjöskolan var tidigare den skola som hade lägst andel elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar. Den andelen har dock ökat från 24 procent till 40 procent åren 2009-2017.

  • Förvärvsarbete

    • Andelen förvärvsarbetande är låg i Galgamarken, Annebo, Marieberg, Kungsmarken och Gräsvik med mera jämfört med andra områden i Karlskrona.

    • Områden med låg andel förvärvsarbetande tycks vara mer konjunkturkänsliga än övriga områden. Det finns tydliga könsskillnader i andelen förvärvsarbetande i dessa områden. Andelen utrikesfödda är högre i dessa områden än övriga, vilket kan vara en följd av att det kan ta tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

    • I Galgamarken, Kungsmarken, Marieberg, Annebo och Gräsvik, där förvärvsgraden var låg, är även flyttnettot för de förvärvsarbetande negativt.

    • Statistiken över medelinkomsten fördelat per område i Karlskrona visar på, över tid bestående, inkomstskillnader mellan olika områden. Sett till perioden 2000-2017 är det samma områden som ligger i botten och i topp vad gäller medelinkomst.

    • Inkomstgapet mellan låginkomstområden och kommunen som helhet ökar till följd av att inkomsterna i områden med låg förvärvsfrekvens och låga inkomster ökar i lägre takt än övriga områden.

    • För områden med låga inkomster tycks konjunkturnedgången påverkat männens inkomster i större utsträckning än kvinnornas.

  • Trygghet och valdeltagande

    • Polisens trygghetsmätning visar på en relativt låg problemnivå vad gäller den upplevda tryggheten i kommunen. Även i kommunens undersökning riktad till skolungdomar svarar 87 procent av killarna och 84 procent av tjejerna att de känner sig trygga i sitt bostadsområde. Mellanstaden där området Kungsmarken ingår, är det geografiska område som uppvisar flest påtagliga problem som rör den upplevda tryggheten i området. Även Karlskrona centrum uppvisar, relativt övriga delområden, högre problemnivåer.

    • Valdeltagandet i Karlskrona är högre än i riket i genomsnitt och har successivt ökat sedan nedgången valet år 2002. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan områdena och områden som har särskilt lågt valdeltagande är Kungsmarken, Marieberg m.fl, och Galgamarken. Högt valdeltagande, relativt övriga valdistrikt, är det i Nättraby S, Torskors-Hässlegården, Hästö och Verkö m.fl. Skillnader i valdeltagandet mellan olika områden i Karlskrona har inte ökat över tid, men inte heller minskat.