Gömda parken
Intill den gamla slutningsmuren från 1600-talet, på Konstapelsgatan 6 i centrala Karlskrona, ligger Gömda parken. Här kan du ta del av spännande fakta om parken och det som växer där.
Platsens historia
I 1683 års befästningsplan planerades en befästningsring med ett stort antal bastioner förenade av raka murverk. Tid och pengar räckte dock inte till. I 1694 års plan fanns istället en slutningsmur som skiljde hamnen och varvet från den civila staden. Av de sex planerade bastionerna återstår i dag bara Bastion Aurora.
Under 1800-talet började Slutningsmuren rivas och Amiralitetsslätten och området runt Amiralitetskyrkan blev efterhand tillgängliga för allmänheten. I kvarteren norr om Varvsgatan kan man se de återstående resterna av muren.
2011 revs ett högt staket som angränsade mot Konstapelsgatan och som länge hade dolt ett snårigt grönområde. Här kan du se hur det höga staketet såg ut.
Platsen blev en park som kulturnämnden döpte till Gömda parken. Det som i dag utgör parken är en del av den före detta Alarmgatan som löpte parallellt med muren. Förr korsade muren Konstapelsgatan där det då fanns ett portvalv. Där sägs det att kung Gustav III en gång fastnade med sin vagn.
- På Blekinge museums hemsida kan du ta del av gamla bilder från Alarmgatan.
- Sveriges radio: ”Glömd park blir Gömda parken”
- Blekinge läns tidning: Den hemliga parken invigs på söndag”
- Slutningsmuren som är synlig i Gömda parken såsom andra byggnader i närområdet som är uppförda före stadsbranden år 1790 och har en stor betydelse för världsarvet Örlogsstaden Karlskronas historia.
Spännande fakta om växterna i parken
Fruktträden
Smaka gärna på ett äpple eller ett plommon om de ser mogna ut. I kanten av parken står prydnadsaplar. Frukten kallas ibland paradisäpplen. Längre in finns gamla körsbärsträd draperade i murgröna.

Gömda parken levererar många ekosystemtjänster till kommunens innevånare. Det är sånt vi får från naturen som vi har nytta och glädje av.
Fundera gärna över på vilka sätt du har nytta och glädje av Gömda parken.
Klicka på grafiken för att se den större.
På Boverkets hemsida kan du läsa mer om hur ekosystemtjänster ger attraktiva och hållbara städer.
På Naturskyddsföreningens hemsida kan du läsa mer om ekosystemtjänster.

Fruktträden bjuder på äpplen och plommon, men har även försetts med insektsbon där små invånare i parken kan hitta hem.
Perennrabatter
I perennrabatterna står viva, akleja, spetsmössa, funkia, ros, stockros, höstanemon, ormbunke och lungört. Det är växter som vi har återanvänt från andra planteringar – ett återbruk som är vackert för ögat, själen och planeten.
Rabatterna ramas in av grova plankor, de är sågade på Bubbetorps gård av träd som vi var tvungna att fälla då de kunde bli farliga.

Till våren kommer vi komplettera den här informationen med fina bilder på rabatterna.
Vårblommande lökar
I Gömda parken har vi återanvänt lökar som tidigare blommat en vår i Hoglands park. Här finns bland annat krokus, påskliljor och tulpaner i många olika färger.
Till våren kommer vi komplettera med fina bilder.
Murgröna (Hedera helix)
Den gamla murgrönan som klär in planket, marken och några träd i parken ger skydd och boplats åt både fåglar och insekter.
En äldre murgröna blommar dessutom och ger då både nektar och pollen till våra flygande vänner. Förutom allt det nyttiga den ger oss är murgrönan vacker året om.
Här kan du se hur murgrönan förändras över tid, från att i början ha blad som ser ut så här...

...till att sedan mogna, blomma och få en helt annan karaktär.

Syrenbuddleja (Buddleja Davidii)
Fjäriljsbuske kallas den här skönheten som under sensommaren blommar i lila.
Den uppskattas av fjärilar, bin och blomflugor som suger nektar i de små blommorna. Vi njuter av den i södra Sverige upp till odlingszon 4. Under våren beskär vi buskarna som kan växa över en meter på en sommar.
Hästkastanj (Aesculus hippocastanum)

Här står en vänlig jätte. Hästkastanjen är riktigt gammal, har grov bark, håligheter och en stor krona. Den blommar i maj med stora klasar i vitt.
Inne i den ihåliga levande stammen finns mulm. Det bildas då veden bryts ner av svampar och småkryp. Även löv, ett och annat fågelbo, fladdermusbajs och annat som hamnar i håligheten blir till en slags kompost. Här kan många ovanliga arter leva och trädet klassas som särskilt skyddvärt. Det ger oss en skyldighet att bevara trädet och sköta det på bästa möjliga sätt så att det kan leva vidare!
På länsstyrelsens hemsida kan du läsa mer om skyddsvärda träd.
Hör gärna av dig till oss om det ligger mycket hästkastanjer på trottoaren, så kommer vi och städar! Du kontaktar oss via e-tjänsten för felanmälan som du hittar på karlskrona.se/felanmalan.
Täckbark
Gräs och ogräs tar vatten och näring. Massor faktiskt. Att ta bort gräset runt träd, buskar och blommor gör att de får sitt vatten och näring för sig själva. Vid nyplantering är detta extra viktigt. Rötterna får etablera sig ifred utan konkurrens. Bark är något vi ofta täcker med – det hämmar gräs och ogräs samt håller fukten så att inte växten torkar ut onödigt snabbt. Maskar och andra organismer bryter sakta ner barken till mull och drar den längre ner i jorden där den blir mat till växterna.
Barken kommer från träd som har fällts. Av stammen kan hus byggas, värme produceras och barken blir till nya träd och blommor!
Spången

Den fina spången är ett spännande inslag som ger liv åt de inre delarna av parken.
Spången byggdes 2011 och renoverades 2024. Då återanvändes så mycket som möjligt av de gamla plankorna. De som inte gick att återanvända ersattes med några nya från Bubbetorps gård där Arbetsmarknadscentrum sågat upp virke av träd som fällts i kommunen. Det enda vi köpt i projektet är nya skruvar.
Längst upp på spången finns också en ny bänk där du kan sätta dig och vila benen.

Stubbar

När den stora almen i Gömda parken fick almsjukan och dog gjorde vi en högstubbe av den. Av de grova grenarna gjorde vi en stubbkompost och riset lades i en faunade strax utanför centrala Karlskrona.
En högstubbe är en viktig livsmiljö för en mångfald av arter, bland annat insekter. Skalbaggar skapar till exempel gångar och håligheter i veden genom sitt gnagande. Insekterna lockar i sin tur till sig fåglar, bland annat hackspettar, som hackar ut håligheter i stubben i sin jakt på föda. På stammen och i veden får svampar fäste och snabbar på nedbrytningsprocessen. Detta leder även till att det blir lättare för hackspettar att hacka ut bohål i stammen, bohål som sedan kan användas av andra fåglar och fladdermöss.
En stubbkompost byggs av flera stammar som grävs ner en bit i marken, mellanrummen fylls med till exempel sågspån. Det gör man för att imitera en stubbe av ett grovt träd.
Länge har vi städat våra skogar, parker och trädgårdar för noga, då städar vi bort livsmiljöer för många organismer. Genom att spara till exempel stående död ved ger vi plats för mångfald, det tycker vi är fint.
Skylt med QR-kod

För att fler ska hitta in till den här sidan har vi placerat en skylt med en QR-kod i parken. Kanske var det den som gjorde att just du hittade hit?
