Hogland 21
Planområdet omfattar fastigheten Hogland 21 som är belägen på Trossö i centrala Karlskrona. Fastigheten omfattar 3772 m² och gränsar i norr mot Parkgatan, i söder mot Ronnebygatan, i väster mot Landbrogatan och i öster mot övrig bebyggelse inom kvarteret Hogland.
Detaljplanens syfte
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för fler ändamål än vad gällande detaljplan medger.
Förslag
Detaljplanen möjliggör att befintlig byggnad kan användas till centrum-, handel-, kontor och bostadsändamål. Detaljplanen har ersatt delar av en detaljplan från 1965 som medgav handelsändamål för den södra delen av fastigheten och bostads- och handelsändamål för den norra delen av fastigheten.
Att möjliggöra för flera funktioner i byggnaden är av stor vikt då efterfrågan på lokaler för butiker har minskat samtidigt som det finns ett stort behov av andra funktioner med ett centralt läge på Trossö. En utveckling av planområdet innebär en förtätning i redan befintlig bebyggelsemiljö vilket innebär ett effektivt markutnyttjande samt nyttjande av befintlig infrastruktur vilket stämmer väl överens med översiktsplanen från 2010.
Ingen yttre ändring av byggnaden avse ske. Detaljplanen begränsar byggnaden i höjdled (byggnadshöjd), i huvudsak överensstämmande med bestämmelser i dåvarande detaljplan och höjd på befintlig bebyggelse. Förutsättningarna för den del i väster som står på pelare kvarstår, dvs. att marken under (gångstråket) är tillgängligt för allmän gång- och cykeltrafik. Då fastigheten har ett centralt läge längs en av centrums handelsstråk är det av stor vikt att byggnadens entréplan har publik verksamhet mot gatan samt att fasaden ska utformas med ett öppet uttryck, vilket regleras i detaljplanen.
I arbetet med detaljplanen har inget behov av utredningar funnits.
Antagande
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har antagit detaljplanen den 8 september 2022. Ingen har överklagat beslutet och länsstyrelsen har inte beslutat att pröva planen utifrån sina ingripandegrunder. Planen har vunnit laga kraft 2022-10-04.
Process

Detaljplaneprocessen
Start
En detaljplan kan initieras på olika sätt. Om markägare och exploatörer vill genomföra en förändring som kräver att en detaljplan eller områdes-bestämmelser behöver antas, upphävas eller förändras ska de begära planbesked från kommunen. Begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet med åtgärden och en karta som visar det område som berörs. Om förändringen omfattar byggnader eller annan anläggning ska begäran även innehålla en beskrivning av byggnadens eller anläggningens karaktär och ungefärliga omfattning.
Miljö- och byggnadsnämnden ska ge besked om ett planarbete kommer att påbörjas eller inte inom fyra månader. Om nämnden avser att påbörja ett planarbete ska det av planbeskedet framgå ungefär vid vilken tidpunkt ett beslut om antagande, ändring eller upphävande av detaljplanen eller områdesbestämmelserna kommer att ske.
Ett positivt planbesked innebär ingen garanti för att en plan slutligen kommer att antas. Om ett planarbete inte kommer att påbörjas ska skälen anges i planbeskedet. Planbeskedet går inte att överklaga.
Kostnaden för kommunens handläggning av planbeskedet betalas av sökanden enligt gällande taxa.
Läs mer och ansök om planbesked
Enkelt planförfarande
Ibland kan en förenklad planprocess användas. Förutsättningarna är att förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen.
Enkelt planförfarande innebär att planutformningen sker i direktkontakt med de som är berörda av förslaget. Planförslaget skickas på samråd till myndigheter, organisationer och berörda fastighetsägare men förslaget ställs inte ut för granskning.
Program
Om kommunen anser att det är lämpligt kan planarbetet inledas med att ett program tas fram. Programmet anger utgångspunkter och mål för planen. Programmet kan även omfatta ett större område som senare delas upp i flera detaljplaner. När ett programförslag är upprättat skickas det ut på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.
Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett programsamrådsmöte, där programförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på programförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.
Efter programsamrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Programförslaget justeras och kompletteras vid behov.
Samråd
När ett första planförslag upprättats skickas det på remiss och samråd. Myndigheter, organisationer och andra remissinstanser får planförslaget för yttrande. Det ställs också ut i kommunhusets reception, på stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek.
Fastighetsägare, boende, lokala föreningar och allmänheten bjuds in till ett samrådsmöte, där planförslaget redovisas och frågor kan ställas. Synpunkter på planförslaget ska skriftligen sändas in till kommunen.
Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.
Granskning
När samrådet är klart och förslaget har justerats efter eventuella inkomna synpunkter kungör kommunen planförslaget och detaljplanen ställs ut för granskning under minst tre veckor. Förslaget finns tillgängligt i kommunhusets reception, stadsbiblioteket, kommunens hemsida samt i den aktuella kommundelens bibliotek. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.
Efter granskningen sammanställs de inkomna synpunkterna i ett utlåtande.
Granskningsskedet infördes i och med att den nya plan- och bygglagen började gälla den 2 maj 2011. I ärenden som startades före detta datum kan begreppet utställning förekomma. Det är i princip likvärdigt med granskning.
Antagande
Kommunfullmäktige antar det slutgiltiga förslaget till detaljplan. Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden antar vissa planer på delegation. De som haft
synpunkter, och inte fått dem tillgodosedda, underrättas om beslutet och hur ett
överklagande går till. Överklagandetiden är tre veckor.
Överklagande
De som senast under granskningstiden skriftligen har haft synpunkter på planförslaget och inte fått dem tillgodosedda får överklaga. Överklagandet prövas av mark- och miljödomstolen men ska skickas till den instans på kommunen (kommunfullmäktige eller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) som har tagit beslutet. Överklagan ska ha inkommit till kommunen senast tre veckor från att beslutet anslagits på kommunens anslagstavla. Om klagande inte är nöjd med mark- och miljödomstolens dom kan överklagan göras till mark- och miljööverdomstolen.
Länsstyrelsen kan på eget initiativ besluta att upphäva beslut om antagande av detaljplan. Sådana beslut överklagas till regeringen.
Laga kraft
Om detaljplanen inte överklagas och länsstyrelsen inte överprövar planen eller när överklaganden avslås i de högre instanserna får detaljplanen laga kraft. Den är därmed den gällande regleringen av markanvändning och byggande. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.