Pampig buske med nätta grenar och vasformat växtsätt. Tålig och anspråkslös växt som till hösten bjuder på ett fyrverkeri av vackra färger i allt från orange till purpur.

Tork- och värmetåligt mindre träd som tål skarpa vindar, vilket verkligen passar i vår havsnära stad! Mörkt gröna, glänsande blad och vacker vit blomning under maj månad – glädjande för våra hungriga insekter. Inne i trädets krona, bland alla vassa tornar kan småfåglarna gömma sig och äta de röda bären som bjuds på när blomningen är över. Vi människor kan också njuta av höstens bladverk i varma toner.

Tätväxande, bärfri buske som vi har valt att plantera längs vägen. Tanken är att dessa 150-talet havtornsplantor ska bilda ett silvrigt hav när de har växt ihop. Sorten Hikul är fin att formklippa och behåller sitt silvriga bladverk vintertid, så att vi har något att njuta av under den mörka årstiden.

Ståtligt barrträd som tål det mesta. Tallen blir flera hundra år gammal och är oerhört viktig för djur, svampar och andra organismer. Tallar kan hysa närmare tusen arter när de har växt till sig. En riktig mångfaldshjälte!

En buske som verkligen kontrasterar mot det gröna. Busken får mörkt purpurröda blad och skyar av rosa blommor under april–maj. Ibland kan det bildas små plommon som stadens fåglar uppskattar. Runt våra blodplommon har vi planterat vaniljfärgade hyacinter (Hyacinthus orientalis) som sprider en välkomnande doft vid fikaplatsen i parken.

Ett vindtåligt träd som tål saltstänk och stadens avgaser. Oxelns bladverk är grönt, med blågrått skimmer och vitt ludd på undersidan. De gräddvita blommorna i maj–juni ger både nektar och pollen åt insekterna, och efter pollineringen kommer röda bär som mättar småfåglarna. Många fjärilsarter har oxeln som värdväxt.

En väldoftande prydnadsbuske med mängder av små mörklila blommor. Blommorna lockar bin, fjärilar och andra insekter med både nektar och pollen på våren när det inte är mycket annat som har hunnit börja blomma.

Den ungerska syrenen blommar på våren med stora vita, milt doftande blomklasar. Blommorna uppskattas av pollinatörerna när det är som svårast för dem att hitta mat. Det gröna bladverket skiftar i gult och orange till hösten. De båda sorterna av ungersk syren har blandats i grupper och kommer att bilda en ståtlig häck i lila och vitt längs planket som ramar in parken i bakkant.

Minipåskliljan har varit populär sedan 1930-talet och återkommer år efter år. Den förökar sig med sidolökar och blommar i april–maj i en intensivt gul nyans. Minipåskliljan växer längs med syrenhäcken och kommer att poppa upp som en glad överraskning varje vår när vi längtar efter färg som allra mest.

Skalbaggar, fjärilslarver, svampar – runt 1 000 arter vill bo, äta och skydda sig i våra björkar under deras livstid. Björkar blir bara viktigare med åren och vår inhemska vårtbjörk är en av Sveriges mest värdefulla värdväxter, nästan i nivå med den viktiga eken. De två björkarna mitt i Teaterparken ger höjd, men är framför allt oerhört viktiga för livet omkring oss.

Asken är rödlistad, vilket betyder att den är starkt hotad. Asken i Teaterparken är ett vackert, yngre träd som redan växte på platsen. När vår ask blir gammal kommer den att vara mycket betydelsefull för lavar, mossor och insekter, bland annat för de hotade arterna lunglav och läderbagge.

Ett ståtligt inhemskt träd som ger skugga med sin stora, täta krona. Blommorna på våren luktar honung och lockar pollinerare som samlar nektar. Alla har vi nog som små på sena sommaren plockat frukterna av lönnen och satt på våra näsor, och sedan samlat höstens blad på marken med sina varierande varma färger i gult och orange och använt till pyssel. Skogslönnen som stoltserar i hörnet högst upp i Teaterparken kommer att leva och växa sig stor i 150 år. Skogslönnen har liknande biologiska egenskaper som asken. Den ger hem åt lavar, mossor och insekter och blir mer värdefull ju äldre den blir.

Vid sidan av parken står en sälg och sträcker ut sig. Sälgen blommar först av alla på våren med sina karakteristiska videkissar medan snön fortfarande ligger kvar på sina ställen. De små insekter som vaknar först efter vintern hittar sin mat på detta träd.

Den gamla murgrönan som klär in planket längst in i parken ger skydd och boplats åt både fåglar och insekter. En äldre murgröna blommar dessutom och ger då både nektar och pollen till våra flygande vänner. Förutom allt det nyttiga den ger oss har murgrönan även ett fantastiskt skönhetsvärde.

Varför gör kommunens trädgårdsmästare massa cirklar runt alla träd, buskar och fyller dem med täckbark?

Gräs och ogräs tar vatten och näring! Massor faktiskt. Att ta bort gräset runt de planterade träden och buskarna gör att de får sitt vatten och näring för sig själva. Särskilt vid nyplantering är detta extra viktigt. Rötterna får etablera sig ifred utan konkurrens. Bark är något vi ofta täcker med – det hämmar gräs och ogräs samt håller fukten så inte växten torkar ut onödigt snabbt. Dessutom när man trimmar och klipper runt om så riskeras inte skador på stammen.

Ogräs, men inget gräs? Vi klipper ner ogräset på den nysådda gräsmattan emellanåt för att hålla det i schack. Det som blir kvar när vi klippt ner hjälper jorden att hålla fukten och gräset att etablera sig i sin egen takt. Det bästa med denna metod är att vi inte behöver använda vårt värdefulla dricksvatten, utan vi låter istället regnvattnet sköta jobbet.

Ett av de största hoten för våra bin och andra pollinerare är att det finns för lite mat. En ängsyta har ett stort biologiskt värde då den lockar till sig, matar och ger husrum för mängder av pollinerare och olika insekter. Därför har vi valt att spara en slänt i parken som friväxande yta där blommor och gräs valt sin plats själva. Där kan man hitta bland annat fibblor, rölleka, vitklöver, baldersbrå, skatnäva, harklöver, liten blåklocka, tusensköna, renfana, bosyska, johannesört och vårälväxing.

Cirka 50 arter är beroende av den här torktåliga vita flora! Människan har dessutom i tusentals år använt röllekan som medicinalväxt för bland annat sårläkande egenskaper.