Ecstasy är klassat som narkotika och är ett centralstimulerande preparat som liknar amfetamin och den hallucinogena drogen meskalin. Det kan ge starka känslomässiga störningar: du kan känna dig överlycklig, kär, förtvivlad eller få attacker av skratt eller gråt på grund av ökad frisättning av serotonin i hjärnan. Tabletter är det vanligaste intagningssättet.

Ecstasy har både centralstimulerande och hallucinogena egenskaper. Centralstimulerande betyder att det påverkar centrala nervsystemet och hallucinogen betyder att det framkallar sinnesintryck som inte finns i verkligheten. Effekten blir att du känner dig glad, upprymd och euforisk. Du kan känna dig pigg och att du har mer energi än vanligt. Men du kan också drabbas av hyperaktivitet, oro, rastlöshet, ångest, hallucinationer, sämre självkontroll och hetsätande. 

Efter användande kan du drabbas av trötthet, sömnsvårigheter, depression och ångest. Minne och inlärningsförmåga kan påverkas negativt. 

Källa:
www.drugsmart.com/fakta/ecstasy/

Kokain är centralstimulerande och framställs från kokabuskens blad. Kokain sniffas oftast eftersom det vanligen förekommer i pulverform. Pulvret kan också lösas upp och injiceras. Crack är en speciell form av kokain som man röker.

Kokain påverkar hela det centrala nervsystemet. Små doser kan göra att du får ökad energi, ökad vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan hjärtat slå fortare och andningen bli snabbare. 

Av större doser kokain kan du få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare.

Eftersom kokain tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas så att gången blir svajig och rörelserna ryckiga.

Kroppsliga tecken på att du är påverkad av kokain är stora pupiller och tics (ofrivilliga rörelser) i ansikte och hals, till exempel spända käkar och att du slickar dig om läpparna.

Du som har missbrukat kokain länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet och misstänksamhet. Du kan också få något som heter delirium, men det är ovanligt. Delirium börjar med olika typer av vanföreställningar och ångest och kan leda till psykoser och bör behandlas på sjukhus.

Källa:
www.drugsmart.com/fakta/kokain/

Alkohol är det vanligaste berusningsmedlet i Sverige, liksom i andra västländer. Den alkohol som finns i alkoholhaltiga drycker till exempel vin, öl och olika spritsorter heter etanol. Alkohol är en drog och har beroendeframkallande egenskaper. Olika personer reagerar olika på alkohol. Den som använder alkohol kan bli lugn, glad, trött, aggressiv, eller labil.

Alkoholkonsumtion kan leda till flera olika sjukdomar och skador på kroppen, men också sociala och ekonomiska konsekvenser – för den som dricker, för andra och för samhället. Om du dricker mycket alkohol under en längre tid ökar risken för att bli beroende.

Omdömet kan bli sämre av alkohol och du kan få kortare mellan tanke och handling. Det kan leda till att den som druckit alkohol till exempel:

• använder andra droger
• spelar om pengar
• blir våldsam
• bråkar

Det kan också leda till självskadebeteende, självmordstankar och i värsta fall självmord.

Den som druckit mycket alkohol kan bli trött och mindre alert. Det kan leda till att personen som druckit mycket somnar (kallas ibland för att däcka). Den som har väldigt mycket alkohol i blodet kan hamna i koma. Alkoholförgiftning kan leda till döden.

Källa:
www.drugsmart.se/kunskap/alkohol/
www.can.se/fakta/alkohol/

Tobak består av torkade blad från tobaksplantan. I tobaken finns ämnet nikotin, som stimulerar hjärta och blodcirkulation och som är mycket beroendeframkallande. I Sverige består tobaksanvändningen främst av cigaretter och snus. Tobakskonsumtionen orsakar stora hälsoproblem hos befolkningen och är en av de främsta påverkansbara hälsoriskerna i Europa.

Cigaretter och snus innehåller bland annat nikotin som stimulerar hjärta och blodcirkulation. När en person får i sig nikotin kan hen därför få en förhöjd uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. Många personer rapporterar också att nikotin kan ha en lugnande och ångestdämpande effekt. Koncentrationen av nikotin i lungor, blod och hjärna är som högst fram till ungefär tio minuter efter rökningen. Efter omkring 20 minuter är koncentrationen halverad. Vid snusning tar det längre tid för nikotinet att nå hjärnan, men det finns också kvar i blodet under en längre tid än vid rökning.

Eftersom tobaksrök innehåller en stor mängd giftiga ämnen, är all rökning riskabel för hälsan och nikotinet är starkt beroendeframkallande.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du beroende av nikotin om tre eller fler av dessa påståenden stämmer för dig:

• Du känner starkt sug eller ett slags tvång efter att röka eller snusa.
• Du har svårt att hålla konsumtionen på en låg nivå.
• Du får abstinensbesvär när du slutar att röka eller snusa. Läs mer om det längre ner i texten.
• Du röker eller snusar mer och mer allt eftersom tiden går.
• Du låter nikotinet bli viktigare än annat som du egentligen borde prioritera. Till exempel kanske du köper cigaretter och snus istället för saker som egentligen är viktigare.
• Du fortsätter trots att du vet att det är skadligt för kroppen.

Källa:
www.can.se/fakta/tobak/
www.1177.se/liv--halsa/tobak-och-alkohol/rokning-och-snusning/

Varje kommunal skola i Karlskrona har ett elevhälsoteam. I elevhälsoteamet ingår ansvarig rektor, skolsköterska, skolläkare, kurator och specialpedagog. Elevhälsoteamen arbetar hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.

Du kommer i kontakt med elevhälsan på barnets skola genom att ringa kommunens växel och bli vidarekopplad:

Telefon: 0455-30 30 00
karlskrona.se/elevhalsa

Det kan finnas många anledningar till att barn, ungdomar och familjer behöver extra stöd. Oavsett vad det gäller finns hjälp att få.

Föräldrasupporten

Upplever du oro för ditt barn eller känner du att du inte räcker till som förälder? Då kan du vända dig till Föräldrasupporten och få vägledning kring små eller stora utmaningar i vardagen.

Stöd till familjen

Socialtjänsten erbjuder olika stöd för föräldrar, barn och familjer. Det kan till exempel vara föräldrastödjande arbete, samtal, kurser och rådgivning. Ta kontakt för att få mer information och råd om vad just du behöver.

För vissa insatser krävs det att du först har gjort en ansökan eller anmälan till socialtjänsten.

Fältgruppen

Fältgruppen arbetar för att hjälpa ungdomar att undvika missbruk, kriminalitet eller annat nedbrytande beteende. 

Här kan du läsa mer om det stöd som finns att få för barn, familjer och vuxna.

Telefon socialförvaltningen: 0455-30 44 00

Alla mår dåligt ibland. Ofta hjälper det att prata med vänner och familj. Men ibland behövs mer hjälp för att det ska bli bättre.

Första linjen

Till Första linjen kan barn, ungdomar samt deras familjer komma för att få råd, stöd och kortare behandling vid till exempel stress, oro, nedstämdhet, ilska eller sömnsvårigheter. Det kan även handla om kriser eller konflikter i hemmet.

Första linjen är en länsövergripande verksamhet som finns på vårdcentraler i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Barn och ungdomar upp till 18 år kan komma tillsammans med sin familj eller själva. Föräldrar kan även komma utan sina barn.

Barnlotsen som nås via Första linjen kan hjälpa familjer som inte vet vart de ska vända sig att komma rätt.

Telefon: 0457-73 10 16 (återuppringning)

Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)

Mår du väldigt dåligt så ring eller gå till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vänta inte. Att berätta tidigt hjälper dig att må bättre fortare.

Telefon: 0455-73 10 32
Mer information om BUP

Här hittar du mer information om var du kan vända dig när du mår dåligt.

Polisen arbetar för att minska tillgången till narkotika och att identifiera och lagföra kriminella narkotikaaktörer. Det sker ofta genom riktade insatser mot miljöer där narkotika förekommer. 

Polisen har ett nära samarbete med kommuner och andra sociala aktörer. Ett övergripande mål är att minska exponeringen för droger och nyrekryteringen till drogmissbruk.

Tipsa polisen

Tips från medborgare är ofta helt avgörande för att polisen ska kunna kartlägga brottslighet eller se delar och helheter i ett brottsmönster. Det är svårt att på förhand veta vilken nytta ett enskilt tips gör, men när polisen väger samman allt kan just ditt tips visa sig vara mycket värdefullt. Lita på din magkänsla. Om något känns väldigt fel, utan att du kan sätta fingret på det, låt oss veta det. Vi lägger samman det du berättar för oss med det vi redan vet.

Ring 112 vid akuta tips

Är det en akut situation ska du alltid ringa 112. Det kan till exempel vara om:

• Du ser någon som begått ett rån.
• Du ser någon som är på väg att göra inbrott.
• Du har tips om en försvunnen person där sökinsatser pågår.

Ring 114 14 eller tipsa via webben

För tips som inte är akuta kan du ringa 114 14 eller tipsa via webben. 

Vi tar helst emot ditt tips via telefon. Ring 114 14. Du kommer till ett talsvar. Säg "tips" för att komma vidare.

Vill du inte ringa finns det ett webbformulär som du kan använda. Använd också formuläret om du har bilder du vill skicka med.

Länkar:
Tipsa polisen 
Polisens arbete med narkotikabrott