Världsarvets g(l)ömda vrak – en resurs för Karlskrona och Blekinge

Sedan Karlskrona grundades har 60 vrak avsiktligt sänkts på strategiskt utvalda platser i skärgården. I projektet Världsarvets g(l)ömda vrak undersöker marinarkeologer flera av dessa vrak, som på olika sätt är tänkta att bli en resurs för att utveckla Karlskronas och hela regionens besöksnäring.

Uppdaterad

vrak på havets botten

Projektets övergripande syfte är att skapa nya berättelser för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och därmed skapa ett nytt intresse både lokalt och för besökare, men även att skapa intresse för vårt nutida näringsliv som fortfarande har en stark koppling till Karlskronas maritima industrihistoria.

Projektet ska också stärka besöksnäringen i Blekinge i form av nya företag, fler besökare och att befintligt näringsliv utvecklas. Ett attraktivt besöksmål ska skapas, ökade möjligheter till fritidsaktiviteter ges (dykning eller vandring) och en säkrare dykning på befintlig dykplats säkerställas. Att medverka till att genomföra anpassad dykning för personer med funktionsvariationer är också ett mål.

Det saknas i dag en produkt som tydligt redogör för vrakens betydelse och möjligheter kopplat till världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, men även för övriga delar av länet. Projektet vill även visa på företagsmöjligheter som finns genom att ta tillvara den maritima kulturhistorien. 

Olika produktpaket och förutsättningar för att genomföra dessa behöver utvecklas. Det innebär att berättelser och fakta- och fotounderlag för berättelserna ska tas fram. Samt att skapa möjligheter att förmedla detta genom marknadsföringsmaterial. Projektet vill också bidra till att det skapas en sammanhållande plattform för att knyta samman befintliga och kommande projekt inom samma område.

Projektet Världsarvets g(l)ömda vrak är finansierat av Region Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge och Karlskrona kommun.

Bakgrund och mål för projektet

Historia och projektbakgrund

skepp.jpgBild: Linjeskeppet Wasa av Jacob Hägg 1921, Sjöfartsmuseet Akvariet

Skeppsindustrin i Karlskrona har en lång tradition. Det började med ett skeppsvarv på Wämö som byggdes 1680.

1684 byggdes ett nytt varv på Trossö och Lindholmen, där varvet och örlogsbasen har legat fram till idag. Under åren har varvet byggt nära 500 fartyg. Skeppsbyggeriet hade sin glansperiod under Fredric Henric af Chapman, 1782–1791. Råmaterialet har över tiden bytts från ekträ, till stål och nu på 2000-talet till kolfiberarmerad polyesterplast. Den 3 december 1998 utnämndes Karlskrona till världsarv av Unesco.

Runt Karlskrona ligger ungefär 60 avsiktligt sänkta vrak. De användes som en del av stadens försvar och stadsplanering. Vraken har länge varit kända och finns utritade på gamla kartor. Arkeologiska undersökningar visar också att många av vraken fortfarande är kvar. Men flera av vraken går inte att dyka på eftersom de ligger under schaktmassor eller i militärt skyddsområde. Men flera vrak utanför örlogsbasen går att dyka på, till exempel vrak som har använts för att spärra av inloppen till Karlskrona.

Många av vraken har en lång historia med spännande berättelser – om skeppsbyggnad, som seglade fartyg och som vrak. Vraken är därför intressanta besöksmål. Ett av dessa områden är Djupasund, mellan Sturkö och Tjurkö. Spärren började byggas 1785 och innehåller flera vrak. Ett av vraken är Chapmans prototyp linjeskeppet Wasa. Detta skepp byggdes på varvet och är början till den korta men intensiva skeppsbyggeriperiod som pågår i Karlskrona från 1780-talets början och som avslutas med Gustav III:s ryska krig 1788–1790. Linjeskeppet Wasa deltog bland annat i slaget vid Hogland. Fartyget slutar sina dagar när det sänks i Djupasund som en del av försvaret av Karlskrona. Djupasund är mycket lämplig för en dykpark där du som besökare blir guidad via skyltar på land och på botten. Genom att följa ett rep på botten kan skyltarna berätta om vraken och vilka skeppsdetaljer man ser.

Vraken, med deras historier om skeppsbyggeri, som seglande fartyg och som vrak är en resurs som kan användas för att utveckla regionens besöksnäring. Vraken tillsammans med andra besöksmål kan ge en helhetsbild av vår maritima historia och bli en viktig del i att världsarvet lyfts fram för att bidra till att utveckla näringslivet. 

Projektets mål

I projektet Världsarvets g(l)ömda vrak är vraken bland annat tänkta att bli en resurs för att utveckla regionens besöksnäring.

Projektets mål:

  • Skapa en ökad konkurrenskraft i regionen.
  • Näringslivsutveckling för befintliga företag och nya företag i skärgården.
  • Öka antal besökare med 5 procent på lång sikt.
  • Tillgängliggöra berättelser för ökat intresse för världsarvet och det maritima kulturarvet.
  • Skapa en plattform för att knyta samman befintliga projekt.
  • Innefatta de nationella målen för kulturmiljöarbete.

De nationella målen:

  • ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas
  • människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön
  • ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser
  • en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen