Miljötillsyn

I miljötillsynen ingår kontroll av gödsellagringsanläggningar, status och kapacitet, spridningsarealer, spruthantering, kemikaliehantering samt cisternkontroll.

Djurhållning

I hälsoskyddsärenden som handlar om djur avgörs det först om olägenheten är ett djurskyddsärende eller om det har uppkommit på grund av djurhållningen. Om det bedöms att djurhållningen, eller annan verksamhet, kan påverka hälsan hos människor är det kommunens miljöavdelning som är tillsynsmyndighet och handlägger ärendet.

Om ärendet bedöms handla om djurskydd överlämnas det till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för djurskyddet.

Läs mer om djurskydd på länsstyrelsens hemsida 

Visa hänsyn till grannar

Djurhållning kan ibland påverka grannar och boende runt omkring negativt. Problem som kan uppstå är till exempel störningar som lukt, flugor, allergi hos människor och buller från maskiner och fläktar.

För att minska risken för människors hälsa och störningar för omgivningen behöver du vidta åtgärder för att förebygga olika problem.

Vid nyetablering av djurstallar eller bostäder finns rekommenderade skyddsavstånd. Med rejäla skyddsavstånd minskar du risken att bli tvingad till förändringar av din verksamhet på grund av klagomål från till exempel grannar.

Gödsel

Grundläggande för all gödselhantering är att gödseln ska lagras och spridas på ett miljö- och resursvänligt sätt, som minimerar risk för näringsläckage. 

Djurhållare med tre till nio djurenheter ska kunna lagra gödsel under minst sex månader. Djurhållare med tio djurenheter eller mer ska kunna lagra gödseln i minst åtta månader. (Tio månader för fjäderfägödsel.) 

All gödsellagring, oavsett antal djurenheter, ska ske i täta utrymmen så att inte yt- eller grundvatten förorenas. Urin- och svämgödselbrunnar skall ha täckning samt påfyllning underifrån.

Spridningsareal

Det är viktigt med en balans mellan antal djur i förhållande till spridningsareal. Med spridningsareal menas åkermark samt 50 procent av betesarealen.

Jordbruksverkets föreskrifter reglerar bland annat under vilka perioder på året gödseln får spridas, på vilka marker, samt krav på att gödseln myllas ned efter spridningen.

Vid felaktig gödselhantering får man i vissa fall betala en miljösanktionsavgift. Avgifterna är fastställda i miljöbalken och är lika i hela landet.

Gödsellagring på fält

Vid så kallad stukalagring, där du mellanlagrar gödsel på ett fält eller plats där du planerar att bruka ned gödseln senare, behöver du tänka på följande:

• Placera stukan på det fält där gödseln ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom fem år.
• Lägg inte ut mer gödsel än motsvarande växtnäringsbehovet på det aktuella fältet.
• Välj lagringsplats så att läckage (utlakning eller ytavrinning) från gödseln vid tö eller häftigt regn undviks och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.
• Lagra inte där det finns risk för översvämning, stående vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
• Lagra på mark med låg infiltration.
• Lagra inte direkt ovanför kända dräneringsledningar.
• Lägg ut stukan så att du inte får markskador.
• Välj en lagringsplats så att olägenheter i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer för närboende.

Kompostering av gödsel

Om gödseln ska komposteras bör du tänka på följande:

• Kompostera helst under sommaren (april-oktober), inte lika angeläget vid stor inblandning av strö, till exempel hästgödsel.
• Sprid gödseln så snart som möjligt när den är färdigkomposterad.
• Täck med tätt material under vintern (gäller inte vid stora mängder strö).
• Lägg ut komposten under en begränsad tid, fyll inte på hela tiden.
• Placera komposten på åkermark i bruk, där gödseln ska spridas.
• Utforma stukan så att komposteringen underlättas, undvik syrebrist i stukan.