Lokal naturvårdssatsning (LONA) och Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
Den lokala naturvårdssatsningen ger ideella föreningar och kommunen möjlighet att satsa på naturvård, friluftsliv, pollinering, folkhälsa och våtmarker. Lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö kan få stöd genom LOVA-bidrag.
Lokal naturvårdssatsning (LONA)
Via LONA finns möjlighet att få upp till 50 procent i bidrag för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Just nu går det endast att söka stöd för våtmarksprojekt. För projekt om våtmarker går det att få upp 90 procent i bidrag.
Kommuner kan nu söka bidrag inom den lokala naturvårdssatsningen (LONA) med inriktningen:
- Projekt som förbättrar befintliga våtmarker eller nyanläggning av vatten.
Du kan som privatperson eller förening initiera projekt men ansökan av LONA-bidrag görs av kommunen. Kommunen är ansvarig från ansökan till slutrapportering.
LONA – Våtmark
Stöd kan ges till våtmarksprojekt som förbättrar landskapets vattenhållande förmåga, ökar grundvattenbildningen, minskar växthusgasutsläpp från dikade torvmarker, stärker biologisk mångfald eller bidrar till klimatanpassning.
Exempel på stödberättigade åtgärder är:
- Igenläggning eller dämning av diken.
- Återmeandring av vattendrag.
- Förberedande arbetet som kunskapsuppbyggnad och framtagande av underlag inför våtmarksrestaurering eller anläggning.
Pågående LONA-projekt
Förstudie för restaurering av våtmark Perstorp
Projektet syftar till att under åren 2026–2027 utreda möjligheterna att restaurera en våtmark i Perstorp (Fridlevstad). Med hjälp av en förstudie kan man få fram ett underlag som ger markägaren kunskap om vad åtgärder innebär och underlättar framtida beslutstagande.
Förstudien ska utreda hur man lämpligast restaurerar en våtmark på fastigheten. Platsen för den tilltänka restaureringen är en alsumpskog som korsas av ett dike som har en dränerade effekt på området vilket leder till att området torkar ut under årets torra perioder. Projektet ska bland annat utreda vilken typ av våtmark som är möjlig att återställa/anlägga på platsen, lämplig skötsel av våtmarken samt kostnadsberäkningar för anläggningen.
En våtmark kan ha flera miljönyttor beroende på vilket val man gör. Öka den biologiska mångfalden, öka den vattenhållande förmågan, minska utsläppen av växthusgaser och rening av vatten på partiklar och näringsämnen är exempel på ekosystemtjänster som en våtmark kan bidra med.
Förstudie för anläggning av våtmark Lösen
Projektet syftar till att under åren 2026–2027 utreda möjligheterna att restaurera en våtmark i Lösen. Med hjälp av en förstudie kan man få fram ett underlag som ger markägaren kunskap om vad åtgärder innebär och underlättar framtida beslutstagande.
Förstudien ska utreda hur man lämpligast restaurerar en våtmark på fastigheten. Platsen för den tilltänka restaureringen är före detta åkermark som blivit försumpad men med djupa diken som till viss del fortfarande har en dränerade funktion. Projektet ska bland annat utreda vilken typ av våtmark som är möjlig att återställa/anlägga på platsen, lämplig skötsel av våtmarken samt kostnadsberäkningar för anläggningen.
En våtmark kan ha flera miljönyttor beroende på vilket val man gör. Öka den biologiska mångfalden, öka den vattenhållande förmågan, minska utsläppen av växthusgaser och rening av vatten på partiklar och näringsämnen är exempel på ekosystemtjänster som en våtmark kan bidra med.
Restaurering av sydvästra Hasslö, Karlskrona.
Restaureringen är ett ängs- och betesmarksprojekt inom LONA. I projektet vill föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag restaurera och återinföra bete på Hasslö kalv och omgivande utmarker för att återskapa värdefulla miljöer med kustnära betesmarker.
Området är ett mer än 100 hektar stort utmarkslandskap med höga naturvärden som hotas av igenväxning sedan betesdriften upphörde för flera decennier sedan. Trots pågående igenväxning finns många värden knutna till beteslandskapet kvar.
Projektet har en stark lokal förankring där lokala hästägare, grannar och volontärer samverkar för att möjliggöra naturvårdsåtgärder trots komplexa markägarstrukturer. Genom att anlita lokala entreprenörer och engagera frivilliga främjas både förankring av projektet och det civila engagemanget.
Syftet med projektet är att påbörja restaurering och bete på Hasslö kalv i en satsning som på sikt kan få större omfattning och effekt. Målet är genom röjning och stängsling att återskapa öppna och halvöppna betesmarker längs kusten för att gynna den biologiska mångfalden, knuten till Blekinge skärgård.
Projektet ingår i Biosfärområdet Blekinge Arkipelags (BBA) naturprojekt, vilket utforskar alternativa betesmetoder för att möta bristen på betesdjur och naturvårdande skötsel. Fokus ligger på extensivt vinterbete med häst, som enligt senaste rön har en mycket positiv effekt på såväl naturvärden som djurhälsa. Initiativet anknyter till historien om den numera utdöda skärgårdsponnyn vars primära påverkan på landskapet var vintertid. Mer information finns på hemsidan hos föreningen Blekinge Arkipelag
Upprustning av friluftsområden i Karlskrona kommun
Upprustningen är ett vandringsledsprojekt inom LONA. I projektet kommer Karlskrona kommun göra en upprustning av friluftsanläggningarna i Bastasjö genom att byta ut befintliga grillplatser på tre olika platser och placera en eldstad och tre bänkar per ställe.
Man kommer dessutom att ta fram nya spårkartor/ informationsskyltar till kommunens friluftsområden i Bastasjö, Rödeby och Jämjö. I Jämjö friluftsområde kommer även nya ledmarkeringar/spårmarkeringar att tas fram och sättas upp.
Syftet med projektet som helhet är att höja attraktiviteten i området genom att skapa en bättre och uppdaterad friluftsinfrastruktur och därmed underlätta för både vana och ovana besökare. Projektet är en samverkan mellan Karlskrona kommun, Karlskrona SOK och OK Orion.
Projektering av våtmark i Nissamåla
Projektet syftar till att under åren 2025–2026 utreda möjligheterna att anlägga två våtmarker och en damm i Nissamåla. Med hjälp av en förstudie kan man få fram ett underlag som ger markägaren kunskap om vad åtgärder innebär och underlättar framtida beslutstagande.
Förstudien ska utreda hur man lämpligast restaurerar två våtmarker och anlägger en dam på fastigheten. Platsen för de tilltänkta restaureringarna är kärrskogar som till stor del växer på kärrtorv och som är påverkade av utdikning. Platsen för den tilltänkta dammen är trädbevuxen mark mellan en betesmark och en grusparkering. På de tilltänkta platserna ska inventeringar av kärlväxter, mossor och marklevande insekter göras för att utreda befintliga naturvärden med möjlighet till uppföljning ett par år efter att åtgärderna har utförts.
En våtmark kan ha flera miljönyttor beroende på vilket val man gör. Öka den biologiska mångfalden, öka den vattenhållande förmågan, minska utsläppen av växthusgaser och rening av vatten på partiklar och näringsämnen är exempel på ekosystemtjänster som en våtmark kan bidra med.
Avslutade LONA-projekt
Restaurering av våtmark Pålsmåla
Projektet syftar till att under 2024-2025 restaurera en våtmark i Pålsmåla som ligger i anslutning till St. Petriån, norr om Fågelmara.
Åtgärderna inom projektet kommer leda till en återvätning (återställning) av utdikad torvmark. Delar av den grävda fåran som går genom våtmarken läggs igen, detta i kombination med bortgrävning och röjning av igenväxande vide kommer återställa tidigare vattenhållande förmåga i ett område som ofta är drabbat av torka.
Eftersom svämplanet under längre perioder kommer hållas under vatten kommer området hållas öppet vilket gör att vidare igenväxning begränsas och i stället gynnas en rik blommande våtmarksflora.
I området kommer ett par djupare delar schaktas ut för att skapa bättre förutsättningar för lyckad föryngring av långbensgroda som vars populationer i denna del av landet är mycket viktiga för artens överlevnad.
Resultat
Våtmarken anlades i augusti - september 2025. Två djupare partier grävdes ut med målet att hålla vatten hela året. Massorna från grävarbetena användes för att lägga igen delar av diket som dränerade området samt utloppet i söder. Videbuskar grävdes bort och samlades ihop i en hög i närområdet för förmultning. Arbetena utfördes i torrhet och inga körskador uppstod på marken.
Marken återbesöktes i mars 2026 och då var det en vattenspegel över hela våtmarken och flöde i S:t Petriån. I samband med besöket i fält sattes en informationsskylt upp om våtmarken för framtida besökare. Markägaren har även röjt fram en stig runt våtmarken för besökare och byggt och lagt ut en spång över ån.
Projektering av våtmark i Askunga
Projektet syftar till att under åren 2024-2025 utreda möjligheterna att anlägga en våtmark i Askunga, Fridlevstad. Med hjälp av en projektering får man fram ett underlag som ger markägaren förståelse för vad åtgärden innebär och underlättar för framtida beslutstagande.
Projekteringen ska ligga till grund i framtida processen för att kunna nå målet att anlägga/återskapa en våtmark. Platsen för den tilltänkta våtmarken är utdikad torvmark i Askunga som idag nyttjas som jordbruksmark och som sköts genom bete/slåtter.
Projekteringen ska utreda hur man lämpligast anlägger/återskapar en våtmark på platsen och beroende på vilket val man gör så kan våtmarken ha olika miljönytta. Öka den vattenhållande förmågan, minska utsläppen av växthusgaser, rening av vatten på partiklar och näringsämnen, en öppen vattenspegel och gynna den biologiska mångfalden är några exempel på ekosystemtjänster som en våtmark kan bidra med.
Resultat
En rapport har tagits fram som redovisar ett förslag på återställning/anläggning av våtmark på platsen. Våtmarken har mätts in med GPS i fält. Rapporten redovisar förslag på åtgärder, påverkan på omgivande mark, hantering av markavvattningsföretag, nödvändiga anmälningar/tillstånd från myndigheter samt en kostnadsberäkning för anläggning av våtmarken. Markägaren här fått ett underlag att ta ställning till för att kunna ta beslut om han vill anlägga en våtmark på platsen. Våtmarken skulle få positiv inverkan på djur- och växtliv.
Bok om Torhamns udde
Projektet syftar till att ta fram material och trycka en bok för försäljning om Torhamns udde under åren 2022–2024. Initiativtagare är en privatperson.
Torhamns udde är av riksintresse för friluftslivet och är naturreservat sedan 1977. Torhamns fågelstation har bedrivit verksamhet sedan 1961 och Karlskrona Ornitologiska Klubb är huvudman för stationen.
Boken ska bidra med utökad kunskap och ett ökat intresse hos allmänheten om naturreservatet Torhamns udde. Boken ska bidra till en ökad förståelse för landskapsförändringar och dess påverkan på växt- och djurarter, särskilt fågellivet.
Projektet kommer att bidra till högre kunskap hos allmänheten.
Resultat
Boken blev klart i juni 2022 och trycktes i 1000 exemplar. Titeln på boken är Torhamns udde mellan tundran och Atlanten av författaren Ulf Lundgren. Boken bidrar med utökad kunskap och ett ökat intresse hos allmänheten om naturreservatet Torhamns udde. Boken bidrar även till en ökad förståelse för landskapsförändringar och dess påverkan på växt- och djurarter, särskilt fågellivet.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)
Lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö kan få stöd genom LOVA-bidrag med upp till 90 procent. Bidraget söks hos länsstyrelsen och går till kommuner, föreningar och andra ideella sammanslutningar. Det kan användas för att ta fram underlag och planer inför en åtgärd, för att genomföra själva åtgärden samt för att sprida information eller att följa upp och utvärdera en LOVA -åtgärd som genomförts.
Bidraget kan bland annat användas för minskat läckage av fosfor från bottensediment i sjöar och kustvatten, minskat utsläpp av näringsämnen till vattenmiljön att nå en god ekologisk status eller god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen.
Nedan kan du läsa mer om projekt som Karlskrona är deltagare i.
Pågående LOVA-projekt
Förstudie för anläggning av våtmark för vattensymbios på Mältan, Karlskrona (Affärsverken)
På Affärsverkens verksamhetsområde Mältan finns idag bland annat avfallshantering och deponi, rening av lakvatten och kraftvärmeproduktion. Cirka hälften av vattnet avleds till Yttre redden i Östersjöns kustnära område utanför Karlskrona och övrigt vatten avleds som dagvatten till ett närbeläget dike som leder ut till Silletorpsån.
Projektet, som drivs i samarbete mellan Affärsverken och Karlskrona kommun, syftar till att med hjälp av bland annat naturvärdesinventeringar, vattenprovtagning, relevanta experter och samverkan ta fram en förstudie med våtmarksförslag på fastighetens skyddszon mot Silletorpsån.
Syftet med förslagen som ska tas fram är en våtmark med potential att hantera och efterpolera vatten från verksamheten så att en bättre rening kan ske innan vattnet når recipienten. Ytterligare syften med våtmarken ska vara att den ska öka de biologiska och ekologiska värdena utmed Silletorpsån genom en ökad landskapsvariation och en möjlighet att buffra vatten till den uttorkningskänsliga Silletorpsån.