År 1680 anlades den svenska örlogsstaden Karlskrona på en strategisk plats. Inloppet till staden ligger mellan öarna Aspö och Tjurkö, där det smala sundet kunde skyddas effektivt med befästningar på båda sidor. På Aspösidan byggdes Drottningsskärs kastell och på motsatta sidan, på Båkholmen, anlades Kungsholmen – platsen för Kungsholms fort. Redan året efter beslutet om den nya flottstationen hade artilleripjäser placerats bakom provisoriska vallgravar för att skydda sundet.

Kungsholms fort har varit i kontinuerligt militärt bruk i över 300 år och är ibland kallad världens äldsta kontinuerligt befästa militäranläggning. Arkitekten Erik Dahlbergh, som också stod bakom Karlskronas stadsplan, ritade fortets ursprungliga femhörniga bastionsfästning. Bygget pågick från 1680 till 1741, då anläggningen färdigställdes som ett sjökastell. Under årens lopp byggdes fortet ut och rustades upp, särskilt under krigstider.

Under 1800-talet genomgick fortet flera större ombyggnader. På 1820-talet moderniserades anläggningen och fick sitt nuvarande utseende med bland annat den karakteristiska donjonen – en trevånings byggnad med tjocka gråstensmurar – samt hamnbassängen och vaktbyggnader. Vidare förstärktes fortet under 1870-talet med jordvallar och torra gravar för att stå emot den nya typen av räfflade kanoner. Namnet Kungsholms fort etablerades under denna period.

Under andra världskriget användes fortet i beredskap, men därefter har det främst tjänat som utbildningsplats för militärt manskap. Fortet har även varit självförsörjande med byggnader för sjukvård, verkstäder, matsalar, kyrka och andra funktioner. Vattenförsörjningen var länge ett problem och vatten fick transporteras med pråmar från fastlandet.

Kungsholms fort var bemannat av soldater från både armén och flottan genom århundradena, och familjer bodde också på ön fram till 1959. Kommunikationerna med staden skedde huvudsakligen med segel- och roddslupar, och senare ångslupar. En av de bevarade sluparna, barken Biskoppinnan, finns idag på Marinmuseum.

Fortets bestyckning utvecklades i takt med artilleritekniken och var omfattande med hundratals kanoner av varierande storlek under 1800-talet. Den unika cirkelformade hamnbassängen, byggd 1831–1838, är en av fortets mest karakteristiska delar och var en viktig del i försvarsanläggningen.

Fortet omfattar en mängd byggnadsverk, till exempel Donjongen i tre våningar med flankerande torn. Hamnen är en av de mer säregna miljöerna i Karlskronas fästningsverk. 

Kungsholmsfort förvaltas av Fortifikationsverket och sedan hösten 2020 används det för utbildning av värnpliktiga i Marinen.

Läs mer om Kungsholmsfort på Digitalt museum.