Hokvinden var ursprungligen en av flera inhägnader (”håckar”) för lagring av skeppsvirke i sjön. En håck bestod av pålar nedslagna i sjöbottnen som fungerade som inhägnader för skeppstimret. Den användes fram till senare delen av 1700-talet då man övergick till att lagra virket på land. Hokvinden användes senare för förvaring av mindre båtar och fick då sitt tak.

Konstruktionen är öppen och byggnaden saknar inredning interiört. Under slutet av 1990-talet genomgick byggnaden en stor takrenovering och i samband med den mättes byggnaden upp och detta arbete resulterade i en konstruktionsritning.

Vid en jämförelse av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona med andra liknande anläggningar står det klart att Hokvinden representerar en unik konstruktion, det finns få om ens några lämningar kvar på andra varvsplatser. Det förklarades byggnadsminne i 2007.