När  de första flygplanen under armén respektive marinen inordnades 1911 började också det svenska militärflygets historia. Innan dess var flygvapen inte ännu ett eget vapenslag. I linje med utvecklingen i hela landet fick Stumholmen därför sina första hangarer. De byggdes 1915-16 och rymde fem sjöflygplan, eller som de då kallades, "flygbåtar".

Efter första världskriget konstaterades betydelsen av flyget och Flygvapnet etablerades. 1920-talet började en expansiv och ny period för det svenska militärflyget som i 1926 blir det eget vapenslag. Detta speglas också på Stumholmen med byggandet av de två nu kvarvarande hangarerna. Den första byggdes 1923-24 och två år senare sammanbyggdes den andra med den befintliga. Den tredje hangaren öppnade sig mot nordväst, vilket antyder att den stora dubbelhangaren som uppfördes tre år senare, 1929, redan var planerad.

Hangarerna övergavs 1949 sedan marinkåren avvecklades och har sedan dess fungerat som lager. Som sådant har det bevarats med endast smärre förändringar. Hangarerna och uppdragningsrampen byggnadsminnesförklarades 1992.