Stabsmetodiken går att använda även i vardagssituationer. I filmen testar Anna Gyldén Stray och Tobias Fabbeke metoden i ett fiktivt exempel där Tobias son har ramlat och slagit sig på väg till skolan.

Under coronakrisen har flera av Karlskrona kommuns förvaltningar gått upp i stabsläge. En stab är en grupp människor som håller ihop arbetet och tar fram underlag till den som ska fatta beslut. Stabens möten sker enligt en speciell metodik där fokus ligger på vad som är känt, vad som inte är känt och vem som ska göra vad.

– De stora fördelarna med stabsmetodiken är att det blir en tydlig struktur. Man fastnar inte i detaljer, säger stabschefen Anna Gyldén Stray.

Karlskrona kommun har åtta utbildade stabschefer som, vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter, är experter på att leda stabernas möten.

Tydliga roller
Personerna i staben har tydligt definierade roller utifrån vad de är experter på, exempelvis säkerhet, personal, ekonomi eller kommunikation.

Mötena följer en tydlig struktur där man först säkerställer att alla är överens om hur situationen ser ut. Sedan kartläggs resurser, åtgärder och behov. Fokus ska ligga på vad som ska göras – inte på hur det ska gå till. Den frågan hanteras mellan mötena.

– Frågan om hur lämnar vi utanför rummet. Det gör att det blir snabba och kärnfulla möten, säger Anna Gyldén Stray.

Samma metodik i hela länet
Det måste inte ha skett en kris för att en förvaltning ska gå i stab, och förvaltningen kan gå ur stab trots att krisen fortgår. Stabsmetodiken handlar bara om hur man hanterar situationen just då.

Blekinges alla kommuner, länsstyrelsen och Region Blekinge arbetar enligt samma metodik, vilket underlättar samverkan myndigheterna emellan.

Anna Gyldén Strays råd är att fler ska testa stabsmetodiken – och då inte bara när det skett en kris.

– Passa på att träna på metodiken så sitter den när vi är i skarpt läge, säger hon.