Under 2000-talet visar utvecklingen i Sverige att allt fler med en högre utbildningsnivå i större utsträckning samlas i städerna, där arbetsmarknaden för högutbildade är större. Samma utveckling syns även i Blekinge där den eftergymnasialt utbildade befolkningen allt mer koncentrerats till Karlskrona. En föryngrad befolkning och ökad tillgång till högre utbildning har lett till att andelen eftergymnasialt utbildade i Karlskrona ökat från 33 procent år 2001 till 44 procent år 2017. Skillnaderna mellan andelen högutbildade i olika kommundelar är dock stora. 

Inkomstgapet mellan låginkomstområden i kommunen och Karlskrona kommun som helhet ökar. Detta till följd av att inkomsterna i områden med låg förvärvsfrekvens och låga inkomster ökar i lägre takt än övriga områden.

Det är fortsatt för tidigt att avgöra de långgående effekterna av de åtgärder som vidtagits på grund av coronapandemin. Kriser i samhället tenderar att drabba socioekonomiskt utsatta grupper i högre utsträckning än den övriga befolkningen. Samtidigt tenderar den ojämlikhet i hälsa som redan finns att öka, både kort- och långsiktigt.

Utmaningar och möjligheter

Socioekonomiska skillnader mellan kommundelar

Karlskrona har en segregerad befolkning med skillnader i utbildningsnivå, inkomst och förvärvsarbete i de olika kommundelarna. Segregation är ett mångfacetterat problem med inverkan på hela samhället, till exempel boendesegregation, arbetsmarknadssegregation och skolsegregation. 

Trygghet och tillit

En socioekonomisk ojämlikhet riskerar att försvaga den kommunala sociala sammanhållningen. Trygghetsundersökningen visar att känslan av trygghet påverkas av var vi bor. Invånare i socioekonomiskt mer välbärgade bostadsområden upplever sig generellt tryggare än invånare i socioekonomiskt mer utsatta områden. 

Andra faktorer, till exempel jämställdhet och ålder, påverkar känsla av trygghet. Bland äldre kvinnor är andelen som känner sig otrygg och oroliga för brott högre än i andra grupper i Karlskrona kommun. Brottsförebyggande rådet pekar på att den enda verkliga otryggheten är den som folk upplever. En känsla av otrygghet kan leda till stora konsekvenser, inte bara för den enskilda individen, även för samhället i helhet.

Vissa grupper i samhället har generellt lägre tillit än genomsnittet, till exempel unga, lågutbildade och arbetslösa. En minskad tillit riskerar att minska tilltron på demokratin som institution och den offentliga sektorn. Samtidigt påverkas samspelet mellan människor och grupper i samhället. Vilket i längden kan leda till ökade samhällskostnader då beslut blir svårare, långsammare och mer omständliga att fatta. 

Psykisk hälsa och känsla av sammanhang

Att finnas i ett sammanhang som ger mening i livet är avgörande för en individs psykiska och fysiska hälsa. Psykisk ohälsa grundar sig bland annat i arbetslöshet, ekonomisk oro, isolering, hög arbetsbelastning, sorg samt utsatthet för våld och förtryck. 

Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppgett att de har återkommande psykosomatiska symptom fördubblats. Nästan hälften av landets 15-åringar uppges lida av denna typ av besvär. 

Så kan Karlskrona kommun arbeta för att motverka samhällets segregation

Genom att arbeta samlat och samordnat mellan förvaltningar och externa parter

Samhällets segregation berör hela kommunen som organisation. Alla insatser bör ske brett och på en övergripande nivå. I förslag till Översiktsplan 2050 föreslås en blandad bebyggelse och bostäder för alla. Ett förändrat bostadsbyggande är dock bara en del av lösningen. En rad andra insatser måste till, som stöd och förebyggande insatser inom utbildningssystemet, trygghetsarbete och integrationsarbete. Kommunen måste samverka med externa parter, inte minst civilsamhället som kan bidra med ett ökat medborgarperspektiv. 

Genom att främja dialog och kunskapsutbyte med medborgare 

Ett förändrat kommunikations- och medielandskapet innebär stora utmaningar för kommunen att kommunicera med dess medborgare. Kommunen måste ständigt ligga i framkant och generera kunskap och tillit för sina kommunikationskanaler. Samtidigt som kommunen skapar nya och förbättrade möjligheter till medborgardialog.   

Genom att främja psykisk hälsa

Det behövs ökad kunskap kring förebyggande åtgärder för att tidigt kunna sätta in åtgärder mot psykisk ohälsa. Extra stöd till utsatta grupper leder förhoppningsvis till minskande skillnader i hälsa mellan olika grupper på lång sikt. I tider av kris krävs ansträngningar gällande jobbskapande insatser och stöd till det lokala näringslivet. 

Känslan av ensamhet och isolering växer på grund av rådande coronapandemi. Kommunen behöver vara kreativ i sin framtida samhällsservice och väna de grupper i samhället som är särskilt utsatta.  

Medskick

  • Hur kan Karlskrona kommun arbeta med trygghetsskapande åtgärder för de grupper/områden som upplever sig otrygga i vår kommun? Hur kan er verksamhet bidra?
  • På vilket sätt vill medborgarna att ett trygghetsskapande arbete ska ske? Hur kan er verksamhet ta reda på det?
  • Hur kan er verksamhet bidra i särskilda insatsområden för att nå de utsatta grupperna?  Hur kan ni konkret arbeta för att minska utanförskapet i vår kommun? Vem/vilka är utsatta?
  • Hur kan vi ta reda på om samhällsservicen vi erbjuder verkligen når ut till alla? 
  • Hur kan vi värna om ungas och äldre psykiska hälsa? 

Till toppen