spakcafe-2.1.jpg

Under lång tid har Sverige haft en positiv nettoinvandring. Sedan 1980 har 2,9 miljoner människor invandrat till Sverige och numera är två miljoner invånare utrikes födda, vilket motsvarar 19 % av Sveriges befolkning. I ett samhälle med ökad mångfald är främjandet av integration viktigt och berör många olika delar av samhället. 

Tidigare har en stor del av invandringen bestått av studenter och arbetskraftsinvandring. Under senare år har flyktinginvandringen ökat. Mellan 2019 och 2022 beräknas drygt 300 000 personer söka uppehållstillstånd i Sverige, som asylansökande eller anhörig till boende i Sverige. Med flyktinginvandring följer en rad åtagande i form av arbetsmarknadsåtgärder, SFI, bostäder och andra sociala insatser. 

Människors svårigheter att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden får inte sällan omfattande konsekvenser, både för individen och för samhället. Karlskrona kommun har tagit emot många nyanlända per capita och är en av de kommuner som sedan 2018 har fått statligt stöd för att stärka utvecklingen och arbetet mot segregation och integration.

Staten förutser att antalet nyanlända de närmsta åren kan komma att minska (definitionen nyanländ ges till personer som har varit i Sverige upp till två år). Dock kvarstår utmaningarna med individers etablering längre än så.

Skolan en viktig arena 

En viktig förutsättning för en framgångsrik integration är att nyanlända barn och unga lyckas bra i skolan och där står välfärden inför en rad utmaningar. Bland annat är flyktingmottagandet ojämnt fördelat, vilket leder till att vissa skolor kan få ansvara för en oproportionerligt stor andel nyanlända elever. Att vara behörig till gymnasiet har betydelse både för möjligheten till vidare studier och för att få ett arbete. 

Etablering på arbetsmarknaden 

Det finns även en utmaning att etablera fler nyanlända på arbetsmarknaden. En stor del av kompetensen som nyanlända besitter kommer inte arbetsmarknaden till gagn, framförallt nyanlända kvinnors kompetens.

Kommunens ekonomi påverkas både direkt och indirekt av en dåligt fungerande etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. De direkta kostnaderna består av utgifter till arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och sociala insatser. De indirekta utgifterna kommer främst från uteblivna skatteintäkter och ett socialt utanförskap, med effekter som en ökad otrygghet och minskad tillit i områden.

Karlskrona kommun har flera viktiga uppgifter för att underlätta integrationen, till exempel att erbjuda utbildning, arbetsgivarrollen och de egna arbetsmarknadsinsatserna. Goda resultat uppnås främst när kommuner, det lokala näringslivet och civilsamhället gemensamt arbetar för en bra integration.

Att skapa bra förutsättningar för nyanländas integration i samhället är en av Karlskrona kommuns viktigaste samhällsfrågor. 

Fundera på:

  • På vilket sätt är er verksamhet påverkad av utmaningar med integration?
  • Hur kan er verksamhet bidra till en snabbare etablering på arbetsmarknaden?
  • Hur hög är förvärvsfrekvensen bland utrikes födda i vår kommun?
  • Hur avspeglar och använder din verksamhet stadens mångfald av kompetenser, kulturer och erfarenheter?
  • Hur ser skolresultaten och behörigheten till gymnasieskolan för nyanlända elever ut i vår kommun?