Folkhälsa

Folkhälsa

Folkhälsa beskriver det allmänna hälsotillståndet hos en befolkning och i folkhälsostatistik finns även uppgifter på skillnader i hälsa mellan olika grupper såsom mellan män och kvinnor eller mellan olika åldrar. Eftersom en hälsosam befolkning inte bara mår bra utan också bidrar till tillväxt, en god välfärd och ett ekologiskt hållbart land är det viktigt att främja hälsan hos befolkningen.


Trots att begreppet folkhälsa inte är så gammalt har hälsoarbete i olika former förekommit genom alla tider. Fram till för något århundrade sedan var framförallt olika smittsjukdomar den största orsaken till död. Då inriktades hälsoarbetet mot att försöka förhindra insjuknande och bota de sjuka. I västvärlden har smittsjukdomarna blivit ett mindre hot och nu är framförallt välfärdssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar ett hot mot folkhälsan. På senare år har även psykisk ohälsa ökat vilket erbjuder nya utmaningar för folkhälsoarbetet.


Folkhälsoarbetet strävar inte bara efter bättre hälsa för befolkningen utan också en mer jämlik hälsa. Ingen grupp av människor bör ha sämre förutsättningar för god hälsa än någon annan grupp i samhället. Exempelvis finns skillnader att utjämna mellan hög- och låginkomsttagare och mellan de födda i Sverige jämfört med de födda i ett annat land. För att bedöma folkhälsan ser man till prevalens av sjukdomar såväl som friskfaktorer som att röra på sig och mått som spädbarnsdödlighet och medellivslängd. Sedan 1700-talet har medellivslängden i Sverige ökat med nästan 40 år.

Folkhälsomål (Regeringen, 2008)

Det övergripande folkhälsomålet är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att uppfylla detta mål finns elva nationella folkhälsopolitiska målområden:

1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Av dessa elva målområden har Karlskrona kommun valt att speciellt inrikta sig på fem stycken (Folkhälsoplan Karlskrona 2010):

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
5. Miljöer och produkter
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
 

Hur arbetar man med folkhälsa?

Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bör vara systematiskt upplagt och ha både kortsiktiga men framförallt långsiktiga mål. Folkhälsotillståndet i befolkningen påverkas av såväl samhälle som individ och de förutsättningar de ger och tar av varandra. Samhället kan påverka individens hälsa genom utbildning, tillgång till motionsanläggningar, grönytor, hälsosam mat och hälsosam bostads- och stadsplanering. Individen å andra sidan påverkar hälsan genom att göra mer eller mindre hälsosamma val utifrån de förutsättningar som finns, exempelvis genom att välja att använda cykelvägar. Insatser för god hälsa och folkhälsa bör ske på flera olika nivåer, individ-, grupp, organisations- och samhällsnivå.

Statens folkhälsoinstitut

 
Statens folkhälsoinstitut bildades under namnet ”Folkhälsoinstitutet” 1992. År 2001 antog det sin nuvarande form och är idag en myndighet under socialdepartementet. Statens folkhälsoinstitut är ett kunskapscentrum för metoder och strategier kring folkhälsa, de följer upp och utvärderar folkhälsopolitiken samt utövar tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena. Vart fjärde år presenterar socialstyrelsen på uppdrag av regeringen en folkhälsorapport som beskriver utvecklingen inom olika folkhälsoområden. Den senaste utkom 2009.

Om du har frågor angående Karlskrona kommuns folkhälsoarbete är du välkommen att kontakta Ann-Katrin Olsson på idrotts – och fritidsförvaltningen.