Logga för utskrift
  • Du är här:
  • Start
  •  / Utan mångfald stannar Karlskrona

Utan mångfald stannar Karlskrona

Publicerad 8 mars 2013 13:45 | Uppdaterad 8 mars 2013 13:46
Olika språk och kulturer utvecklar kommunens verksamheter och ger bättre service.

För ett jobb på äldreförvaltningen krävs främst kunskap inom vård och omsorg.
– Men den som har ett extra språk med sig har en extra kompetens, säger Eva Herbertson, utvecklingschef på äldreförvaltningen. Det är bra att ha olika kulturer i verksamheten, för det utvecklar helheten. Vi lär oss till exempel av varandra att man kan se på familj och åldrande på olika sätt. Inom äldreomsorgen finns en ”språkbank” som listar undersköterskor med språkkunskaper så att äldre med utländsk bakgrund kan få hjälp av någon som kan deras modersmål.
– Det är oerhört viktigt att äldre personer med exempelvis en demenssjukdom får hålla igång sitt modersmål och att de blir förstådda, säger Eva Herbertson.

Möt Rex, Tawfik och Elvira som alla har flyttat till Sverige.

De har olika bakgrund, men gemensamt har de viljan att jobba och på olika sätt bidra till det svenska samhället.

Rex – teknikern som blev undersköterska

Rex Berisha

Karriären var utstakad för Rex Berisha. Som blivande maskiningenjör hade han förtur till ett bra jobb, men oroligheterna i det forna Jugoslavien tvingade den då 16-årige kosovoalbanske gymnasisten att fly. Han kom ensam till Göteborg och fick vänta i sju år på uppehållstillstånd – under ständigt hot om utvisning.
– Jag deltog i utbildningar och lärde mig svenska, för jag ville in i samhället. Men det var svårt att få jobb. Min handläggare på Arbetsförmedlingen motarbetade mig och blev till och med arg när jag tog egna initiativ.

Rex Berisha understryker att integration handlar om att se till helheten.
– Vi är alla olika. Visst är arbetet ett sätt att vara en del av samhället, men man måste också ta del av kultur- och umgängeslivet. Det finns många utlänningar som känner sig ensamma i Sverige, trots att de jobbar. Rex Berisha gick omvårdnadsprogrammet, men hade inte rätt till studiestöd. Han försörjde sig under studietiden genom att jobba nätter och helger inom handikappomsorgen.

Idag bor han i Nättraby med sin fru och två barn och arbetar som undersköterska inom äldreförvaltningen i Karlskrona.
– Det är inte mitt drömyrke, men jag trivs och vi gör en viktig insats. Om kriget inte hade kommit, hade jag bott kvar, haft ett annat utgångsläge och helt andra mål i livet, precis som varje människa har rätt att ha.

Tawfik – ordnar liv och jobb på landet

Tawfik Ghosheh

Tawfik Ghosheh är den driftige företagaren som skapar arbetstillfällen på den svenska landsbygden – och som ger extra livskraft åt samhällen som Fågelmara.
Han driver butiker utanför Varberg, i Borgholm och i Fågelmara inom lanthandelskedjan Tempo samt äger fastigheterna och inventarierna bakom butikerna i Tving, Nävragöl och Holmsjö. I februari anställde han tio personer.

– Jag har drivit många företag i mitt liv, både i Jerusalem och sedan jag kom till Sverige, men aldrig någonsin gjort konkurs, säger han. Ibland går det dåligt, men då gäller det att orka ta i och jobba 18 timmar per dygn.

I Fågelmara har han till exempel investerat tre miljoner kronor och lyckats skapa en trevlig mötesplats. Butiken är en livsnerv som nu går riktigt bra.
– Man måste ut och jobba för att lära sig svenska. Jag har inte gått i skolan, utan lärt mig genom att prata med kunder och leverantörer. Se hur bra det har gått för dem som jag anställde i Holmsjö. Nu har de tagit över butiken, de lär sig svenska och alla i byn är glada.

Elvira – inspirationskällan för nya svenskar

Elvira Kosovac

När Elvira Kosovac var liten i Bosnien drömde hon om att bli polis. När hon gick på gymnasiet kom kriget, och 1992 flydde hon till Sverige. Genom Arbetsförmedlingen fick hon en praktikplats på Backsippans förskola i Kungsmarken. Det var då som hon upptäckte tjusningen i att arbeta med barn.

– Jag jobbade sedan länge på Saltkråkans förskola på Saltö och utbildade mig samtidigt till förskollärare på distans. Nu har jag varit på Backsippan i tre år. Det viktigaste är att lära sig språket fort, för det är jobbigare än man kanske tror att inte kunna göra sig förstådd. Det bästa sättet att lära sig svenska är att vara ute i samhället och jobba och träffa människor. Det lär jag ut till mina egna barn liksom till de barn jag har på förskolan.

Många av barnen i Kungsmarken kommer från olika länder. Elvira Kosovac förstår deras situation väl och är extra mån om att uppmuntra dem att lära sig fler svenska ord. På många sätt blir hon en förebild för nytillkomna svenskar.
– Barnen och föräldrarna ser mig och tänker att kan hon, då kan vi också!

Hon bor i Jämjö med sambo och två barn och hon älskar sitt arbete:
– Det är helt underbart att jobba på Backsippan. Min önskan är att alla människor får prova på att jobba i en så internationell miljö. Det gör oss alla rikare!

Elvira Kosovac tycker att det är viktigt med en mix av folk från olika kulturer runt om i samhället, så att både svenskar och invandrare inser att alla är olika.
– Alla invandrare är inte på ett visst sätt, utan vi är alla olika. Men vi har alla mycket att ge Sverige, bara vi får chansen att komma ut och jobba.

Detta är en artikel ut "i Karlskrona"

Läs mer om tidningen på www.karlskrona.se/ikarlskrona

Postadress: Östra Hamngatan 7B, 371 83 Karlskrona, organisationsnummer 212000-0829, Tfn 0455-30 30 00
Fax 0455-30 30 30, Fakturaadress: Box 79, 371 21 Karlskrona, This is an email address

Om webbplatsen - Karlskrona.se använder cookies (kakor)

Sidan uppdaterad: 2013-03-08
Länk till sidan: http://www.karlskrona.se/sv/Nyheter-startsidan/Utan-mangfald-stannar-Karlskrona/