Naturen är skicklig på att rena vatten. Vid grundvattenbildning sker i de översta markskikten en effektiv mikrobiologisk förbehandling. I de djupare marklagren fullbordas sedan vattenreningen genom olika kemiska och fysikaliska processer. Grundvatten håller därför normalt hög kvalitet för produktion av dricksvatten.
Som alternativ till naturligt grundvatten finns "konstgjort" grundvatten. Metoden innebär att ytvatten från en sjö eller å filtreras/renas genom en grusås för att sedan pumpas upp som grundvatten.
Johannishusåsen är särskilt lämplig för produktion av konstgjort grundvatten. Till skillnad från många andra grusåsar ligger Johannishusåsen till stora delar under omgivande markyta. I centrum av åsen och mot den underliggande berggrunden är åsen uppbyggd av relativt grovt material. Ju längre utåt sidorna och uppåt, desto finkornigare material och mot omgivande mark finns ett skikt av lera. På så sätt skulle Johannishusåsen kunna beskrivas som en naturlig vattenledning med inbyggd rening.
Johannishusåsen är cirka 100 till 200 meter bred och har ett ”djup” av mellan 15 och 20 meter. Frågan är hur stora vattenmängder åsen klarar att hantera och vilken kvalitet på det renade vattnet som kan uppnås.
Grundvattnets kvalitet beror bl.a. på uppehållstiden i åsen, varför det måste undersökas hur långt ifrån infiltrationsdammen uttag av vatten kan ske. Därför har det borrats ett flertal brunnar på olika avstånd från infiltrationsdammen.
Enligt Livsmedelsverket är minsta uppehållstid 14 dagar för att det uppumpade vattnet ska kunna klassas som grundvatten.
Vi måste också undersöka hur stora vattenmängder som problemfritt kan tillföras åsen. Projektet är färdigutbyggt dimensionerat för 20.000 kubikmeter per dygn.
Sammanfattningsvis söker vi genom provpumpningen alltså svaret på frågan; Hur lång uppehållstid kan uppnås utan risk för att tillförda vattenmängder "läcker ut" till åsens sidoområden?